Inom det kommunala ungdomsarbetet förhåller man sig positivt till digitaliseringen i samhället, men attityderna till och erfarenheterna av användning av digitalisering i ungdomsarbetet är mer varierande. Även inom en arbetsgemenskap kan uppfattningen om vad som avses och eftersträvas med digitalt ungdomsarbete variera.
Jag har än en gång analyserat svaren från kommunenkäten i Verkes utredning Digitalisering av det kommunala ungdomsarbetet. Enkäten genomfördes i september och oktober, och sammanlagt 907 personer i 227 kommuner svarade. Målgrupperna var kommunernas ungdomsarbetare och chefer inom ungdomsarbetet.
I utredningen kartlade man digitaliseringen inom det kommunala ungdomsarbetet genom fem teman: 1) attityder till digitalisering, 2) utnyttjande av digitala verktyg, 3) digitala färdigheter, 4) utmaningar och möjligheter med digitalisering samt 5) strategisk utveckling av digitalisering. Utredningen tog också upp coronapandemins effekter på digitaliseringsutvecklingen inom det kommunala ungdomsarbetet. Utöver de separata frågorna bedömde man förändringen genom att jämföra materialet med resultaten från en motsvarande enkät 2019. I den här texten ska jag titta närmare på hur respondenterna i enkäten ställde sig till digitalisering inom ungdomsarbetet.
Attityderna till digitalisering inom ungdomsarbetet är huvudsakligen positiva
Bland dem som besvarade enkäten rådde en ganska positiv inställning till digitalisering i samhället: på skalan 1–7 (från mycket negativ till mycket positiv) var det vanligaste betyget 6. Nästan 95 procent av respondenterna ville hålla sig ajour med utvecklingen av digitalisering och teknologi. Över 90 procent var också intresserade av de ungas digitala kultur.
När man granskade attityderna specifikt till digitalisering av ungdomsarbetet såg man redan en större spridning i svaren. De flesta förhöll sig positivt till utnyttjande av digitalisering: två av tre respondenter ansåg att digitala medier och digitalisering borde utnyttjas mer i ungdomsarbetet. Samtidigt ansåg upp till en fjärdedel av respondenterna att stärkande av ungas digitala kompetens inte är en central uppgift inom ungdomsarbetet. Ungefär hälften ansåg att möten med unga i digitala miljöer är lika genuina som möten ansikte mot ansikte.
De respondenter som såg stärkande av ungas digitala kompetens som centralt i ungdomsarbetet ville också använda digitalisering i verksamheten i större utsträckning och bedömde sin egen kompetens inom digitalt ungdomsarbete som starkare än andra.
”Det digitala ungdomsarbetet har ökat kreativiteten i användningen av metoder och lämpar sig utmärkt för att kommunicera med ungdomar och nå dem. Sänker tröskeln för att hålla kontakt och öppnar upp perspektiv på fenomen som ungdomar följer.”
Digitalisering kan ge många olika slags fördelar i ungdomsarbetet
En dryg tredjedel av respondenterna hade svårt att se fördelarna med digitalt ungdomsarbete. Om respondenterna kunde se fördelarna eller inte hade dock inget samband med huruvida de såg stärkande av ungas digitala färdigheter som en central uppgift inom ungdomsarbetet. De som inte såg fördelarna använde dock digitala verktyg i mindre utsträckning i sin egen verksamhet och bedömde sina digitala färdigheter som sämre. De upplevde oftare än andra respondenter brist på kunnande och intresse som en utmaning i genomförandet av digitalt ungdomsarbete.
”Svampplockning ger ungdomar mer innehåll än TikTok. Digitala aktiviteter är bra för de handledare som kan och gillar sådant. Jag tror på att mötas live och är bra på det. Jag står inte ut med att sitta framför en dator och stirra på en skärm.”
Enligt de fritt formulerade svaren är fördelarna med digitalisering inom ungdomsarbetet framför allt att tjänsterna blir lättillgängliga och att det blir lättare att nå ungdomarna. Under coronapandemin har man i kommunerna börjat testa nya digitala tjänster, vilket också har lockat nya ungdomar till ungdomsarbetet.
”Jag är själv en ung person som har vuxit upp i den digitala världen, så jag förstår behovet av att hitta en egen trygg gemenskap med samma intressen. Med hjälp av digitaliseringen har vi lyckats nå de ungdomar som inte går till traditionella ungdomsgårdar. Vi har många regnbågsungdomar och ungdomar med särskilda behov, som upplever att de kan vara sig själva i vår spelverksamhet. De trivs inte i vanliga ungdomslokaler, eftersom man där inte erbjuder verksamhet som anknyter till deras digitala hobbyer och intressen.”
Lättillgängligheten kom fram tydligt i de fritt formulerade svaren, men frågan om hur de övriga målen för ungdomsarbetet förverkligas med hjälp av digitalisering förblev öppen. Vilka verktyg har ungdomsarbetarna för att stärka ungas digitala delaktighet och färdigheter eller främja ungas digitala välbefinnande? Dessa teman kom egentligen inte fram i de fritt formulerade svaren, där respondenterna berättade om fördelarna med digitalt ungdomsarbete.
Målmedvetenheten i användningen av digitalisering lyftes också fram i frågorna om kompetens. Cheferna och de anställda klassade sin egen kompetens som stark när det gällde just främjande av digitala tjänsters och funktioners tillgänglighet och jämlikhet. Däremot uppfattade de sin kompetens som svagare när det gällde främjande av ungas digitala välbefinnande samt stärkande av digital kompetens och delaktighet. Respondenternas egna bedömningar inom olika kompetensområden berättar dock inte direkt hur starkt de olika delområdena syns i ungdomsarbetet. Genom att stärka kompetensen inom ovan nämnda teman bland yrkespersonerna inom ungdomsarbetet kan man förbättra förutsättningarna för att testa och genomföra nya verksamhetsformer som utnyttjar digitalisering.
Det är dock centralt för ungdomsarbetsverksamhet att ungdomarna hittar till ungdomsarbetet om de så vill. Det finns därför skäl att glädjas över att man under den långa pandemin som har prövat oss alla har lyckats nå ungdomar på nya sätt.
”Marknadsföringen blir enkel och effektiv, eftersom ungdomarna finns på internet och man kan kommunicera med dem där. Man kan nå ungdomar oberoende av tid och plats. Man kan introducera intressant innehåll i traditionella aktiviteter såsom gruppbildning, ungdomarna tycker om när de kan använda någon form av digitalisering som är bekant för dem exempelvis för att lösa uppgifter.”
Det finns utrymme även för kritiska perspektiv
Knappt tio procent av respondenterna ansåg att digitala medier och teknologier inte borde användas i större utsträckning i den egna kommunens ungdomsarbete. Dessa respondenter förhöll sig mer negativt till digitalisering och var mindre intresserade av ungdomars digitala kultur. De ansåg mera sällan att möten med unga i digitala miljöer är lika genuina som möten ansikte mot ansikte. Färre av dem ansåg också att stärkande av ungdomars digitala färdigheter är en central uppgift för ungdomsarbetet.
”Ett hinder som jag upplever är att den arbetsform som jag använder är starkt baserad på genuina möten och närvaro. I mitt arbete möter jag unga som starkt upplever att unga vuxna har tid att lyssna på dem och vara närvarande för dem, och vid ett digitalt möte tycker jag att interaktionen blir väldigt ytlig. Kanske är det alltså jag själv som är hindret, då jag vill arbeta med möten ansikte mot ansikte.”
Respondenterna fick också svara på om man i ungdomsarbetet i större utsträckning borde diskutera riskerna och de negativa effekterna av digitaliseringen. Fler än två tredjedelar av respondenterna ansåg att man borde det. Riskerna och de negativa effekterna av digitaliseringen definierades i sig inte närmare i påståendet i enkäten. En stor andel av yrkespersonerna inom ungdomsarbetet verkar i alla fall vara öppna för kritiska diskussioner om digitalisering med ungdomarna.
De respondenter som ansåg att det var viktigt att ta upp digitaliseringens risker och negativa effekter såg också stärkande av ungdomars digitala kompetens som en central uppgift för ungdomsarbetet. En kritisk inställning innebar alltså inte i sig en negativ inställning till användning av digitalisering inom ungdomsarbetet. Jag tänker att en rik och mångsidig samtalskultur kring digitalt ungdomsarbete bidrar till att man i större utsträckning kan inkludera digitala verktyg som en del av ungdomsarbetet och arbetsgemenskapens rutiner. Diskussion kring negativa faktorer med den övriga arbetsgemenskapen och ungdomarna kan också fördjupa förståelsen för digitaliseringen och dess möjligheter i ungdomsarbetet.
Arbetsgemenskapens gemensamma mål har betydelse
En del av respondenterna skulle vilja ha mer stöd från arbetsgemenskapen och önskade att man skulle ställa upp mål för utnyttjandet av digitalisering. En tredjedel av respondenterna ansåg att arbetsgemenskapen saknar en delad uppfattning om digitalt ungdomsarbete.
”Jag tycker att en utmaning åtminstone i vår organisation, men också nationellt, är att digitalisering är en ”modefluga” och att man inte har stannat upp för att fundera: 1) vad avser vi i vår organisation med digitalt ungdomsarbete, 2) vad strävar vi efter med det (mål/metoder) samt 3) i vilken riktning vill vi utveckla vårt arbete.”
De arbetstagare som upplevde att arbetsgemenskapen saknade en delad uppfattning om digitalt ungdomsarbete upplevde också oftare än andra att brist på mål som ställts upp av arbetsgivaren och på stöd från arbetsgemenskapen utgjorde en utmaning för utnyttjande av digitalisering i det egna arbetet. Bland cheferna syntes upplevelsen av brist på en gemensam uppfattning för sin del som ett mindre antal åtgärder som stöd för planeringen av verksamheten inom kommunen samt ett lägre vitsord för situationen i fråga om digitalisering inom kommunen.
Precis som det är onödigt att sträva efter att alla ska ha utmärkta digitala kunskaper – det räcker med mindre – är det säkert inte heller fruktbart att förvänta sig en total samstämmighet gällande digitalisering inom en arbetsgemenskap. Samtidigt kan dock användning av digitalisering visa sig vara en utmaning, om man saknar en gemensam syn och gemensamma mål att sträva efter. Gemensamma mål och det att var och en känner sig delaktig i gemenskapen har betydelse både för välbefinnandet i arbetet och för själva arbetet.
Tack för ditt intresse! Du kan läsa rapporten om kommunenkäten genom att klicka nedan.
