Jag tog examen som samhällspedagog vid Humanistiska yrkeshögskolan 2021. Mitt lärdomsprov behandlade sociala medier och som resultat skapades en strategi för de sociala medierna som ungdomstjänsterna i Träskända använder. Målet med strategin var att tydliggöra användningsändamålen för de sociala medierna vid ungdomstjänsterna i Träskända samt underlätta användningen av sociala medier med planenlighet.
Idén till lärdomsprovet uppstod via utvecklingsbehovet som jag märkt i mitt arbete.
Lärdomsprovet var mycket aktuellt eftersom hela världen våren 2020 flyttade över från fysiska möten till digitala plattformar på grund av coronapandemin. Även ungdomsarbetet stod inför stora omändringar. Även om sociala medier har använts i ungdomsarbetet i flera år var det ett stort kliv. Ungdomsarbetarna måste snabbt lära sig olika sociala medier som dagliga redskap, eftersom det inte fanns andra alternativ.
Dagens unga rör sig smidigt på de sociala medierna, ungdomarna är närvarande i många sociala medier samtidigt. Man går inte längre ut på de sociala medierna utan man är närvarande där nästan hela tiden. Även Träskända ungdomstjänster har flera kanaler på de sociala medierna som unga gillar, såsom Instagram, TikTok, Snapchat och Facebook. Jag tycker att det viktigaste inte är att aktören har användarnamn på så många sociala medier som möjligt, utan hur de används.
Jag vågar påstå att man i Träskända hade förstått användningen av sociala medier i ungdomsarbetet redan innan digisprånget som coronan orsakade. Gemensamma diskussioner om hur sociala medier används, planeringen av innehållet och den röda tråden saknades dock. Instagram och Facebook erbjuder omfattande statistik bl.a. om följarnas ålder, publikationernas täckning och antalet interaktioner med följarna. Det lönar sig absolut att undersöka statistiken, eftersom den ger bra grund för planeringen. Med hjälp av statistik kan vi även lätt bedöma hur målen som ställts upp för användningen av sociala medier nås. Den statistik som samlats in från Träskända ungdomstjänsters kanaler på de sociala medierna visar att våra publikationer inte nådde besökarna på samma sätt som tidigare och att interaktionen med användarna var liten.
De sociala medierna som ett redskap för ungdomsarbetet är som bäst informationsspridning och kontakt mellan de unga, yrkespersonalen och det övriga nätverket. Med hjälp av de sociala medierna når man människor som inte annars kan nås. Den borde ses som en likadan möjligheternas värld som de fysiska verksamhetsmiljöerna. Gemenskap och möjligheten till interaktion är ju den gemensamma nämnaren för tjänsterna på sociala medier och deras användningsändamål är i grunden nätverksbildande och kontakter.
Grunden för sociala medier som verktyg för strategisk planering
Som grund för strategin användes Verkes plan för sociala medier. I grunden för planen för sociala medier som Verke skapat finns nio kärnfrågor som underlättar planeringen av den egna strategin för sociala medier. Jag kan varmt rekommendera att ni bekantar er med den!
Under tiden jag arbetade med mitt slutarbete arbetade 12 personer på ungdomstjänsterna i Träskända och alla medlemmar i gemenskapen fick ta del av planeringen av strategin och innehållet. Gemensam planering upplevdes vara bra utifrån arbetsgemenskapens respons. Även om inte alla medlemmar i arbetsgemenskapen kunde delta i planeringen är det viktigt att alla har tillgång till informationen. Det är inte heller en dålig idé att utse en ansvarsperson. Även om jag var ”ansvarig för de sociala medierna” i arbetsgemenskapen avlägsnar det inte andras möjligheter att producera innehåll, bara det följer strategin. Det är viktigt att lämna rum för idéer som uppstår i vardagens arbete och för spontant genomförande av dem.
Strategin inleddes med att fastställa kärnbudskapet i vårt meddelande, vilka kanaler vi använder samt genom att fundera på kanalernas önskade målgrupp och användningsändamål. De bästa kanalerna för vårt arbete blev Instagram och Facebook. Vi gjorde en grov indelning i två mellan dessa kanaler. Innehållet på Instagram riktas till unga och innehållet på Facebook till vårdnadshavare och nätverket. Det är nuförtiden lättare att vara i kontakt med de unga via Instagram. Ett tips till alla ungdomsarbete ä ratt under 18-åringar inte just alls använder Facebook som de vuxna föredrar. Kärnmeddelandet i all vår kommunikation är att synliggöra det ungdomsarbete som utförs i Träskända och främja ungdomsarbetets synlighet på allmän nivå. Som mål ställde vi upp en ökning av antalet följare på Instagram samt ökad interaktion med de unga. Vi beaktade även involverandet av de unga i innehållsproduktionen och syftet var att vi får innehåll för de sociala medierna av ungdomarna själva.
Pilottestning av strategin
Efter gemensam planering började vi genast pilottesta strategin för de sociala medierna och publikationsplanen. I pilotfasen gjorde jag olika iakttagelser om funktionaliteten hos strategin och publikationsplanen.
Strategin och publikationsplanen underlättade arbetet enormt, då man på förhand visste när, vart och hurdant innehåll som kommer. Det kan hända att oplanerad innehållsproduktion även tar mer tid, eftersom det inte går att förutse och därmed inte heller schemaläggas vid sidan av det andra arbetet.
I planeringen och publikationen av innehåll är det viktigt att beakta särdragen hos den tjänst som används. En längre text funkar bättre på Facebook än på Instagram som har fokus på bilder och videor, inte texter. Exempelvis publikationer på Instagram vars innehåll är bilder på verksamhet eller unga som deltar i verksamheten får fler gillanden, kommentarer och privata meddelanden än reklambilder fulla med text. På Instagram utnyttjade vi även stories, där man kan ordna olika quiz, gåtor, utmaningar och förfrågningar. Under pilotfasen ökade interaktionerna med de unga betydligt via stories. Till en början var vårt mål att öka antalet följare, men detta mål redigerades under pilotfasen. Vi ändrade målet till att aktivera gamla användare och öka dialogen med dem. Kvalitet före kvantitet.
Från sociala medier-bubblan till vanlig vardag
Sociala medier, innehållsproduktion och interaktioner där ska vara lika viktiga som vårt övriga arbete. Det tar tid att producera kvalitativt innehåll och det arbetet borde bokas in i kalendern. Publikationsplanen har inte ännu hittat en perfekt plats i vår arbetsgemenskap. Jag måste erkänna att även jag har försummat att använda publikationsplanen. Särskilt nu när ungdomsarbetet i hög grad har återvänt till arbete ansikte mot ansikte och den sociala medie-bubblan har spruckit så har kalendern i rask takt fyllts med arbetsuppgifter i den fysiska verksamhetsmiljön. Strategin för de sociala medierna styr ändå innehållsproduktionen och vår kommunikation på de sociala medierna. Under processen med mitt lärdomsprov fick jag en tydligt bild på hur jag kan utnyttja sociala medier bättre i mitt arbete och varför det lönar sig. Mitt lärdomsprov slutar med orden ”förändringen kräver sist och slutligen inget annat än tid och intresse för temat”, och nu tänker jag röja tid i min kalender.
