Kartläggning om digitalt ungdomsarbete i Svenskfinland och på Åland

Vi lever i en kaotisk värld just nu där kris efter kris utlöser varandra. Undersökningar lyfter fram att våra ungdomar mår allt sämre. Orsakerna till det är många, det är inte enbart globala kriser, prestationsångest och otrygghet. Även allt fler professionella som jobbar med unga anger sig må allt sämre. Medierna lyfter gärna upp att boven i dramat är sociala medier och ett alltmer teknologistyrt samhälle.

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen förändrar samhället, ungdomars liv och ungdomskulturella fenomen på ett betydande sätt. I dag används digitalitet och digitala tjänster allt mer mångsidig av unga och även  i ungdomsarbetets olika verksamheter. Trots detta finns det stora skillnader i vad som uppfattas som digitalt ungdomsarbete. Digitalt ungdomsarbete identifieras av många som enbart nätbaserat ungdomsarbete, verksamhet som sker online. Det är viktigt att alla som jobbar med unga på någon nivå förstår och identifierar aktuella ungdomskulturella fenomen och hur teknologi påverkar ungas liv. En snäv svartvit syn på teknologiserande samhället som ser endast det goda eller det onda är inte nyttig för någon.

Forskning och kartläggningar där den Finlandssvenska aspekten lyfts fram är efterfrågade. Ett intresse för hur de svenskspråkiga svaren skiljer sig från de finskspråkiga då vi talar om unga är bestående. Var ligger skillnaderna? Existerar de? Och vad kan de bero på?

Enligt utredningen Digitalisering av det kommunala ungdomsarbetet 2021 angav 91 % av de som svarat på svenska att de är i behov av utbildning inom det digitala ungdomsarbetet (Verke 2021). Det visade sig också i samma utredning att svenskspråkigas attityder gentemot digitalitet var aningen positivare på vissa punkter än de finskspråkiga svaren. Däremot ifrågasattes i högre grad att möten med unga i digitala miljöer skulle vara lika genuina som ansikte mot ansikte. Endast 34 % angav sig vara av samma åsikt i frågan då motsvarande tal var 51 % i finskspråkiga svaren.

Dessa faktorer väckte ett intresse för att utreda närmare den finlandssvenska aspekten inom digitalt ungdomsarbete. Verke som koordinerar kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete i Finland har ett specifikt intresse för att utreda hur digitalt ungdomsarbete uppfattas, hurudant kunnande och hurudana fortbildningsbehov det finns.

Det är relevant att en utredning som denna genomförs på svenska för att kunna kartlägga det digitala ungdomsarbetets nuläge i Svenskfinland och på Åland. Tidigare undersökningar över det digitala ungdomsarbetet har genomförts, men inte specifikt ur den finlandssvenska aspekten för att få en helhetsomfattande bild över det svenskspråkiga arbetet som en helhet inom de olika sektorerna.

Verke vill lyfta fram digitalt ungdomsarbete som en helhet som innefattar övergripande olika former av digitalt ungdomsarbete. Därför föll valet att granska kunnande och fortbildningsbehov utgående från Verkes kompetenskriterier för digitalt kunnande (baserar på ramverket för digitala färdigheter: DigComp som skapats av Europeiska kommissionen). Kompetenskriterierna består av sex kompetensområden: 1.Hantering av apparater och applikationer, 2.Organisering av det egna arbetet, 3.Digital säkerhet, 4. Medie- och informationsläsfärdigheter, 5.Digital kreativitet, 6.Digital kommunikation och växelverkan.

Snäv uppfattning över digitalt ungdomsarbete

I resultaten av kartläggningen kan man konstatera att det digitala ungdomsarbetet är en del av kommunernas, församlingars och tredje sektorns verksamhet men graden av det digitala arbetet varierar. Anmärkningsvärt är att definitionen av digitalt ungdomsarbete på fältet är svävande och ses av de flesta som en snäv helhet som innefattar enbart digitalitet som ett redskap för att nå ut till unga genom t.ex. sociala medier eller chattfunktioner. Själva frågan om digitalitet som innehåll med tyngdpunkt på frågor som har att göra med digitalisering blir relativt osynlig även om det är en central del av digitalt ungdomsarbete. Även digitalitet som verksamhet där tyngdpunkten ligger på att lära sig genom praktisk verksamhet, t.ex. teknologifostran förblir rätt så osynlig i definitionerna från fältet. 

Enkäten och intervjuerna tyder på att det finns skillnader i graden av utveckling av det digitala ungdomsarbetet. En del har utvecklat sin verksamhet drastiskt och för flera är digitalisering en del av den vardagliga verksamheten. 

Kartläggningen visar att det finns ett behov av utbildning inom det digitala ungdomsarbetet på flera olika nivåer. Detta trots att det egna kunnandet anses som relativt bra inom de digitala kompetensområdena. Nyfikenhet och intresse visar sig vara en bärande kraft i viljan att lära sig mera, men också delvis orsaken till att kunna identifiera att den ständiga utvecklingen kräver konstant fortbildning.

 

Kunnande och behov av fortbildning

Kartläggningen belyser ett behov av fortbildning specifikt inom digital kreativitet, digital kommunikation och växelverkan samt digital säkerhet. Nämnvärt är att ungefär hälften av alla som svarat anger sig behöva fortbildning inom alla nämnda kompetensområden. 

Inom digital kreativitet framkommer speciellt behov av utbildning i att stödja ungas förmåga att uttrycka sig själva och sin kreativitet genom teknologi och funktionell teknologifostran. Inom digital kommunikation stiger speciellt ett behov av fortbildning inom digitala metoder och samhällelig påverkan och delaktighetsfrågor. 

Inom digital säkerhet handlar fortsbildningsbehoven om dataskyddsprinciper i kommunikation med unga och hantering av ungas personuppgifter. Digitala rättigheter, tjänsternas användningsvillkor samt integritetsskydd och behandlande av dessa med unga, även EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och dataskydd är relevanta fortbildningsteman som delvis dessutom styrs av lagstiftning och således borde behärskas.

Resursfrågan lyfts även fram i form av tid och utrustning, samt behov att utveckla eget kunnande för att kunna utföra digitalt ungdomsarbete. Även om det finns tid för fortbildning, anses det ofta att det inte finns tid eller rätt utrustning för att utveckla det digitala ungdomsarbetet efter fortbildning.

 

God praxis, digitalarättigheter och teknologifostran lyft från kartläggningen

Kartläggningen publicerades i maj 2023 och resultaten används som bäst för att planera hur Verke i sin verksamhet kan svara på behoven som framkommer. Redan nu kan vi avslöja att vi har flera olika material påkommande som tangerar de frågor som framkommer i kartläggningen.

Genom kartläggningens enkät och intervjuer lyftes olika former av digitalt ungdomsarbete fram. Verke har samlat en del av dess till bloggserien God Praxis inom digitalt ungdomsarbete som publiceras under hösten 2023. I serien kan man läsa om bl.a. VR i ungomsarbete, stödchatt samt ungdomsarbete och ljusfestival. Genom att hålla utkik på våra sociala medier kommer du att kunna följa med när varje enskild del publiceras.

Ungas digitala rättigheter framkommer i kartläggningen som ett område där det önskas fortbildning. Under hösten 2023 kommer Verke att publicera ett material under just detta tema som är utarbetat tillsammans med flera olika aktörer. Material som består av en lista med 10 punkter angående ungas digitala rättigheter.

Teknologifostran är också ett tema som enligt kartläggningen blir rätt osynlig och kräver fortbildning inom ungdomsarbete. Verke kommer att publicera en videoserie om detta under hösten 2023.