Digitalt spelande är vardag inom ungdomsarbetet. Genom detta framträder också aktuella fenomen och utmaningar inom spelkulturen i arbetet med ungdomar. Diskussionsteman kan till exempel handla om trakasserier och hatprat i spel samt stereotyper. Många ungdomar balanserar mellan det intressanta i digitala spel och giftigheten (eng. toxic) i dess gemenskaper. En giftig atmosfär och dess manifestationer i spelgemenskaper påverkar ungdomarnas val om vad och hur de spelar, samt vilka beteendemodeller de lär sig för att klara sig inom sin älskade hobby (Alin 2018; Kowert & Kilmer 2023). Ungdomars erfarenheter av trakasserier och hatprat kan stödjas med olika pedagogiska metoder samt genom att skapa en säkrare gemenskap inom deras spelaktiviteter.
Spelfostran är en del av mediefostran, som i dagens digitala samhälle är lika viktigt som till exempel trafikfostran eller hälsofostran. Spelkulturen är inte den enda som uppvisar olika former av diskriminering; de är en del av bredare samhällsfenomen. Samma fördomar, normer och strukturer påverkar alla samhällsområden och kulturella områden. Dessa fenomen är särskilt relaterade till människors rättigheter, jämställdhet och självuttryck, och dess manifestationer på nätet har lett till ett alltmer polariserat samhälle även utanför nätet (Polisiin ammattikorkeakoulu 2022).
Det är viktigt att beakta dessa fenomens bredare sammanhang och möjligheterna att påverka dem inom spelfostran. Om ungdomar aktivt lär sig att understöda ett säkrare utrymme för alla, oavsett hur giftig den omgivande kulturen är, ger det dem bra verktyg för att klara sig även i andra miljöer. Många verktyg och metoder som stöder jämlikhet fungerar lika bra inom spelkulturen som utanför den.