Att möta skarp retorik och tänkande i svart och vitt är rena vardagen för mången ungdomsarbetare.
Däremot är det sällsynt i ungdomsarbetets vardag att se våldsam radikalisering där man går så långt att godkänna användning av våld. Det är dock ett betydande fenomen även om det är sällsynt. Det påverkar ungdomar som söker sin egen identitet, gemenskap och plats, och därför är ungdomsarbete viktigt när man ska förebygga det.
Ungdomsarbete omfattar redan nu viktigt arbete som förebygger våldsam extremism, även om man inte ens lägger märke på det. Ungdomsarbetet hjälper ungdomar att hitta sin plats i gemenskaper och stärker ungdomars sociala kunskaper och kunskaper för aktiv medborgarskap. Det kan även utveckla ungdomars kritiska tänkande och medieläskunnighet. Det behöver inte innebära någon större programverksamhet. Det kan till exempel innebära att man med ungdomar tänker på olika innehåll i de sociala medierna: vems världsbild stärker det innehåll som syns där? Vad vill man nå med innehållet, och vem är det som drar nytta av det? Vad baserar påståendena sig på? Sådana kunskaper bygger upp motståndskraft mot våldsam radikalisering.
Ungdomsarbete spelar även betydande roll i situationer där det uppstår oro om att en ungdom håller på att ta till sig extrema tankesätt som berättigar våld. Också i sådana situationer är det väsentligaste ungdomsarbetets kärna: en öppen, tillitsfull och uppskattande diskussionsförbindelse till ungdomen. Man ska kunna diskutera även sådana frågor som upplevs som jobbiga och känsliga. Om ingen trygg och pålitlig vuxen talar om dem med ungdomar, gör extremistiska grupper säkert det. För att kunna tala om svåra teman behöver man inte vara någon expert på dem; det är viktigare att bemöta lugnt och lyssna än att debattera om ideologi. Redan ett tryggt och uppskattande möte kan ha en stor betydelse för hur en ung person upplever sig själv och andra.
Det är också väsentligt att yrkespersoner som arbetar med ungdomar har förståelse om våldsam radikalisering och extremism som fenomen. Utgående från sådan förståelse är det möjligt att känna igen förändringar i ungdomarnas liv som kan orsaka problem och kräver ingrepp. Det är tydligt ett problem, om en ungdom till exempel använder symboler som förknippas med hatgrupper, dehumaniserar människogrupper eller upplever någon människogrupp som hot som man måste skydda sig från med våld. I eventuella risksituationer ska man kunna hjälpa ungdomar i tid; sådana situationer kan kräva samarbete mellan olika yrkespersoner. Det är också väsentligt att inse att de flesta förändringar i ideologin, klädstilen eller till exempel användning av aggressiv retorik inte beror på våldsam radikalisering.
Jag vill inte påstå att ungdomsarbetet borde lösa problemet med våldsam radikalisering ensam. Den är ett mångfacetterat problem, som måste förebyggas och motarbetas på samhällets alla nivåer. Att motarbeta extremism är att försvara de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten, och det är på allas ansvar.
Rädda Barnens RadicalWeb-projekt tar itu med extremism på webben
Rädda Barnens RadicalWeb-projekt utbildar yrkespersoner som arbetar med barn om våldsam radikalisering och extremism samt hur man bemöter dem. Projektet tar särskilt itu med våldsamt extremism på webben, eftersom webben spelar en betydande roll i spridningen av extremism. Det finns bevis på att webben erbjuder mer möjligheter att radikaliseras och fungerar som ekokammare där man lätt får stöd för sina egna tankar även om de är extrema.
Webben möjliggör propaganda och annan kommunikation lätt. Att känna igen och avlägsna extremt innehåll är en ständig utmaning för de sociala mediernas kanaler. Också algoritmer spelar en roll: till exempel en färsk undersökning visar att algoritmerna på YouTube styr användaren mot mer extrema innehåll. Webben som modern kommunikationsverktyg möjliggör även första kontakter och annan kommunikation med radikala rörelser eller en webbgemenskap som bygger upp hatretorik. När en person ansluter sig till en egentlig extrem rörelse, finns det ofta förutom webben även en ”levande livets” kontakt med i bilden.
Såväl yrkespersoner som arbetar med ungdomar som andra fostrare ska vara medvetna om hurdana innehåll ungdomen trivs med på webben. Det är viktigt att en förnuftig och trygg vuxen ska diskutera innehållen och de fenomen som har anknytning med dem med ungdomen och lyfta fram olika slags synvinklar, även kritiska.
Bekanta dig med vårt RadicalWeb-projekt här och få uppdateringar om utbildningar genom att ansluta dig till projektets e-postlista här! Om du har någonting att fråga om projektet, kan du kontakta oss i adressen: radicalweb@pelastakaalapset.fi.
Begreppsförklaringar:
Radikalism: strävan att ändra samhällets omständigheter på ett grundläggande sätt – kan vara våldsamt eller ej. Radikala tankar kan också vara en viktig kraft som driver samhället framåt.
Extremt tänkande/extremism: en auktoritär, svart och vit tankevärld som motsätter sig samhällets grundläggande värden (såsom demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, jämlikheten, friheten, toleransen osv.).
Våldsam radikalisering: en process som kan leda till våldsam extremism, det vill säga till att man använder våld, hotar med våld eller berättigar våld med ens tankevärld eller ideologi. Varje radikaliseringsprocess är olika; människor radikaliseras av olika orsaker, i olika takt och med olika resultat.
