Nuoret kokoontuneena tietokoneiden äärelle.

Arkiv

Turku Game Academy – ungdomsarbete med e-sport

04. november 2019

Det som intresserar ungdomar och är aktuellt i ungdomarnas värld syns också i ungdomsarbete. Turku Game Academy, TGA, är tävlingsspelverksamhet som arrangeras av Åbo ungdomstjänster.

TGA arrangerar ledd lagverksamhet och öppna spelkvällar för ungdomar, och gruppen av frivilliga ungdomar TGA crew stöder verksamheten i LAN- och andra evenemang.

Elektronisk sport, e-sport eller esport, är tävlingsorienterat spelande av digitala spel. Kärnan av TGA:s e-sportverksamhet är ungdomsarbetets värden och mål. Verksamheten syftar till att stödja ungdomarnas tillväxt och välbefinnande, självständighet och delaktighet på samma sätt som mer traditionellt ungdomsarbete. Skillnaden är bara att arbetsverktyget är tävlingsspel.

Huvudkvarteret för Turku Game Academys verksamhet är spelrummet Nexus med 12 platser för apparater. I spelrummet arrangeras öppna kvällar två gånger i veckan, en kväll helt för fritt spelande och en annan då man bekantar sig med e-sportspelen enligt teman. Spelrummet fungerar som hobbylokal där ungdomar som intresserar sig för spel kan testa apparater och spel samt möta andra ungdomar med intresse för spel.

Färdiga spelapparater erbjuder möjlighet till hobbyn även för ungdomar som inte har de nödvändiga apparaterna hemma. Olika spelkvällar med teman kring spelande för samman ungdomar med intresse för samma teman. Att hitta nya spelkompisar, dela med sig av ens egen kompetens och lära sig av andra är lättare när man vet att ungdomar med intresse för samma teman finns på platsen vid en viss tidpunkt.

Ungdomar som verksamhetsutförare

I TGA:s verksamhet är ungdomarnas delaktighet synligast i crewverksamheten. TGA crew, som består av unga frivilliga, är med om att planera och arrangera spel- och e-sportverksamhet i TGA. Än så länge har crew varit med om att till exempel planera LAN-evenemang, leda en verkstad om att streama och presentera verksamheten i skolor och evenemang. Att göra ungdomarna delaktiga i planeringen och arrangemanget av verksamheten underlättar även medarbetarnas arbete. Det har varit bra att göra sådana ungdomar delaktiga i planeringen av verksamheten som har kunskaper om sina favoritspels innehåll och gemenskapen och kulturen kring spelet.

Möjligheter för verksamheten finns även till exempel i LAN-evenemang, tävlingspublik, turneringar, streaming eller helt enkelt att vara spelkompis. Med tanke på ungdomsarbetets mål främjar verksamhetsformerna, såsom LAN-evenemangen och turneringarna, betydligt också annat än ungdomarnas delaktighet. Att arrangera LAN-evenemang och turneringar erbjuder ungdomarna en plats där de kan delta i kultur som är viktig för dem, lära sig att ta och bära ansvar samt öva till exempel grupparbets- och interaktionskunskaperna. Dessutom erbjuder LAN- och liknande evenemang ungdomarna en plats att samla innehåll till meritförteckningen eller skoluppgifter till exempel genom att utveckla evenemangets visuella uttryck eller marknadsföring.

I e-sportverksamheten är det bra att vara medveten om också de deltagande ungdomarnas egna mål. Ungdomarna sinsemellan kan också ha olika mål. För en del av ungdomarna kan målen med att delta i verksamheten vara sociala. Andra ungdomars mål kan vara att möta en vuxen som är intresserad av spelen och kulturen kring spelen. Målet med att delta i verksamheten kan också vara att främja den egna hobbykarriären. Målet kan vara att utveckla ens egna spelkunskaper och tävla med andra spelare, att dela sin egen kompetens eller öva träning. Ungdomarnas mål och intressen varierar också med tiden, och ungdomar från TGA-lag har övergått från spelare till tränare eller gått med i andra funktioner.

Mångfalden i deltagarnas mål och motiv utmanar arrangören till att bygga mångfacetterad verksamhet som svarar på deltagarnas olika behov. Samtidigt borde verksamheten motsvara just den egna organisationens värden och mål. Ur ungdomsarbetets synvinkel är växelverkan med ungdomar och det att höra ungdomarnas mål och önskemål viktiga när man utvecklar verksamheten. Man behöver inte vara med i all verksamheten, och verksamhetsfältet kan delas med andra lokala aktörer. Till exempel verksamhet som syftar mer på målmedvetet och tävlingsorienterat spelande kan vara naturligare för sådana som redan sysslar med tävlingssport, till exempel för lokala idrottsföreningar.

Lagverksamhet i ungdomsarbete

Att arrangera verksamhet förutsätter inte att ungdomsledaren ska ha förmåga att fungera som speltränare, utan att vara en handledare inom gruppverksamhet. I snabbt lagspel måste spelarna kunna sätta spelplanen till ord, snabbt förmedla information samt ge varandra respons om övningar och spel. Handledaren behövs vid dessa situationer till övning av interaktions- och kommunikationskunskaper samt till stöd med att ge respons. Tävlingen i spelen erbjuder också ett sätt att öva emotionella färdigheter: hur man ska bygga upp tolerans för att förlora och återhämta sig efter förlorade spelrundor.

I Turku Game Academys lagverksamhet fokuserar man mer på aktiviteter och hobbyer på gräsrotsnivå och att bekanta sig med e-sportvärlden. I lagverksamheten övar en grupp ungdomar tillsammans eller under en speltränares ledning. Lagverksamheten ger goda förutsättningar att lära sig sunda spelvanor. Spelarna måste vila och motionera tillräckligt och äta sunt för att kunna fokusera och orka också när de spelar.

En av utmaningarna i verksamheten är att hitta en grupp ungdomar vars spelkunskaper är på ungefär samma nivå. En alltför stor nivåskillnad mellan spelarna gör det svårt att spela som lag: det är svårt att fatta beslut i spelet om spelarnas förståelse och förmåga att analysera spelsituationen är på helt olika nivåer. Det räcker inte nödvändigtvis heller med att förstå spelet och kunna läsa det, utan också de mekaniska kunskaperna ska ligga på samma nivå. Stora nivåskillnader mellan spelare är ofta frustrerande för ungdomar i båda ändorna av skalan, och ungdomarna kan lämna verksamheten.

I TGA:s senaste spelarsökningar har man erbjudit en ansökan till lag helt fritt i fråga om spelkunskaper och mål. Bland de sökande har man strävat efter att hitta spelare som har ungefär samma kunskapsnivå och ålder och samma mål. Det arrangerades ett tryout-evenemang för spelare som man valde bland ansökningarna. Där utreddes spelarnas mål, bakgrunder och motivationer genom intervjuer och deras agerande i lagmiljö följs upp med hjälp av gemensamma spel.

Även om lagverksamhet ger möjlighet att utveckla verksamheten på många nivåer, behöver man inte vara med i allt och allt behöver inte göras ensam. Man kan samarbeta i att öva hälsosamma levnadsvanor till exempel med kommunens idrottsväsende, och till att utveckla spelkunskaper kan man söka samarbete från yrkesorganisationer inom e-sport. Man behöver inte heller ta itu med alla möjliga strukturer inom verksamheten, utan verksamheten kan utvecklas på lång sikt. Lagverksamhet behöver inte allting vara tävlingsorienterad utan den kan utgå ifrån att spela tillsammans som lag och strukturer kan ökas inom verksamheten med tiden.

Tävlandet är också en del av ungdomsarbete

E-sporttävlingar och tävlingspublik är en jämlik del av ungdomarnas tävlingsspelhobby. Att erbjuda möjligheter till tävlande inom ramarna av ungdomsarbete svarar på behovet av en mer avkopplad tävlingsmiljö. Ungdomarna kan inte alltid själv hitta tävlingsplatser, och de mest kända turneringarna är ofta i samband med avgiftsbelagda LAN-evenemang. Tävlingsverksamheten erbjuder ungdomar möjligheter till delaktighet även utanför själva spelandet. Utgående från ungdomarnas intresse kan tävlingsverksamheten vara enstaka tävlingar i ungdomslokalen eller till exempel större turneringsserier mot andra ungdomslokaler.

När det gäller ungdomsarbetets mål möjliggör verksamheten att göra ungdomarna på många sätt delaktiga i arrangemangen för tävlingarna. Ungdomarna kan vara med om att planera reglerna för tävlingarna, att göra reklam, att vara programledare, att streama, att fungera som domare, att arrangera tävlingspubliken eller till exempel att förbereda serveringen.

Målet med själva tävlandet är att erbjuda ungdomarna upplevelser at framgång, chanser att öva toleransen för att förlora och möjligheter att tävla i en miljö utan spelare på proffsnivå. Handledarens uppgift är att bedöma om man vill ha kunskapsnivåbegränsningar i verksamheten och hur begräsningarna ska anpassas till ungdomsarbetets värden. Deltagandemöjligheter kan ändå erbjudas i annan verksamhet. Ungdomar kan erbjudas möjligheter att delta till exempel som programledare eller domare eller i analysuppgifter. Det är givetvis inte samma sak som att själv få tävla, och därför är det en bra idé att tänka på om man vill arrangera tävlingar i olika serier.

Man kan börja till exempel med tävlingspubliken

Ledda tävlingsstunder erbjuder en rutt till verksamheten där målet är att skapa nya sociala förhållanden och främja ungdomarnas interaktionsfärdigheter. Dessutom styrs ungdomarna till verksamhet där problemspelandet snabbare kan identifieras. Då ledd spelverksamhet baseras på tävlande, till exempel i form av turneringar, erbjuder verksamheten möjlighet att öva emotionella färdigheter och tolerans för att förlora. Samtidigt är målet med hela e-sportverksamheten att främja positiv spelkultur och förebygga hatretorik på nätet.

Att grunda en spellokal och skaffa apparater är dyrt och kräver lite kännedom om ämnet. Man kan dock börja e-sportverksamheten till exempel med att arrangera tävlingspublik eller LAN-evenemang dit ungdomarna kommer med sin egen spelutrustning. Det är inte heller alltid nödvändigt att skaffa datorer för att man ska kunna spela, utan turneringar kan arrangeras med ungdomslokalens spelkonsoler eller mobilapparater. För att arrangera e-sportverksamhet ska man ha lite kännedom om ämnet, spelen och e-sportsvärlden. Lyckligtvis finns det fler och fler olika handböcker, föreläsningar, paneldiskussioner och utbildningar om ämnet. Samtidigt är den ökande informationen en bra orsak att göra ungdomar som känner denna värld delaktiga i planeringen av verksamheten.

Visa alla blogginlägg

Arkiv