Framtiden är full av artificiell intelligens, arbetsförändring, tjänsteutformning, projektnomader och digital cirkulär ekonomi, men även mycket annat.
Under det senaste året har jag haft möjlighet att träffa framtidens forskare, skapare, docenter, företagare, experter och aktivister när jag gjorde videoserien Mitä nuorisotyöntekijän tulisi tietää (Vad bör ungdomsarbetare veta). Via dem har jag sett en skymt av framtiden och jag skulle vilja lyfta fram 11 saker som du också borde veta år 2020.
Förmågan att ha tråkigt
Vi lever i ett informationsöverflöd. Den dagliga informationsmängden kommer att öka märkbart jämfört med idag, vilket innebär att vår hjärna kommer att bombarderas mer frekvent med olika slags stimulus. I informationsflödets strömmar ansträngs vår hjärna till sina yttersta gränser. Därför blir tristess en ny betydande förmåga.
När vi först har lärt oss att fungera som flitiga presterare, behöver vi nu lära oss att låta bli att göra någonting alls. Ett test i sysslolöshet kan vara att se hur länge mobilen får ligga orörd på ett bord bredvid. Hjärnan behöver semester och den som bemästrar sysslolöshet orkar även göra och klarar av informationsöverflödet.
Projektnomader
Definitionen av arbete utvidgas och betydelsen framhävs. Vi kan inte kategorisera människor som bara företagare, löntagare, arbetslösa eller pensionärer. Vid sidan av dem kommer projektnomader som inte begränsas av traditionella arbetslokalers väggar. Projektnomader byter arbetsuppgifter flera gånger i månaden eller till och med dagen, och arbetar på digitala plattformar. På morgonen är hen assistent till brevbärarroboten, på dagen expert i en ungdomsorganisation och på kvällen en influencer på YouTube.
Arbetsförändring
Projektnomader är ett resultat av arbetets förändring. Och arbetsförändringen är i sin tur ett resultat av teknologins förändring. Vår uppfattning av arbete blir mångsidigare och utkomstkällorna ökar. Utkomsten kommer från olika typer av uppgifter och arbete, men intäkter kan även komma från att dela på resurserna. Inom cirkulär ekonomi låter man saker cirkulera och inom delningsekonomi delar man på resurser. Vi har redan sett hur man hyr ut en egen bostad, men i framtiden kan försäljning av egna resurser vid sidan om annat arbete vara en ny norm.
Även klimatförändringen driver mot delning av resurser. Vi tänker att det är dumt att ensam äga en sak som skulle ha kunnat ge ekonomisk nytta åt många andra och särskilt oss själva. Vi kommer alltså att se nya digitala plattformar för delningsekonomi. Även de nuvarande plattformarna får egenskaper som underlättar delning av resurser.
Hackermentalitet
Hackers vill bearbeta den existerande världen till det bättre eller enligt sina egna begär. Så kallade välvilliga hackers vill framhäva att teknologi inte är skrämmande, utan teknologi kan användas för att förbättra vår livskvalitet. När vi förstår ens lite av hur teknologi fungerar, kan vi kombinera olika slags funktioner och göra helheter, som ger oss mer tid att göra saker som vi tycker om.
Hackermentaliteten kommer alltså också vara en framtidsförmåga. Det innebär att du kan vara kreativ i sådana saker som du har framför dig just nu och göra ändringar i dem så att de fungerar så som du vill.
Digital gör-det-själv-verksamhet
Digital aktivism möjliggör ny slags verksamhet. Alla vill inte delta i klimatmarscher, men vill ändå påverka. Aktivism kan till exempel vara att man med hjälp av data bygger en app som visar stadscyklarnas läge eller där tågvagnskartorna syns i en och samma vy. Aktivism är att organisera kamratverksamhet i digitala grupper och hjälpa dem som mår dåligt till exempel i Facebookgruppen ”Nödkaffe”. Aktivism är också att göra sin egen omgivning roligare.
Digital aktivism kräver nödvändigtvis inte en stor budget, utan man kan exempelvis få till uppståndelse även med en liten insats. Bilder från det senaste valets Utbildningslöfte-kampanj kom fram igen när regeringen skar ned på utbildningen trots löftena. Partiledarnas ”Vi skär inte i utbildningen”-bilder började spridas på sociala medier som en löpeld.
Sociala mediebubblan är också en bra sak
Världen kan bubblas på sociala medier och världsbilderna smalna, men i bubblan hittar likasinnade varandra och åstadkommer tillsammans saker som de inte skulle kunna göra ensamma. Klimatförändringen är en av de största bubblorna. Unga har upptäckt att man måste göra något nu och ställa sig på barrikaderna både på riksdagens trappor och på sociala medier.
Vi är en del av den digitala marknaden
På samma sätt som vi står i ett ständigt stort informationsflöde, är vi en del av de stora plattformarnas marknadsekonomi. Och det är förstås inte (alltid) en dålig sak, för vem av oss skulle på riktigt vara beredd att betala för att få använda Facebook. Men det är bra att förstå tjänsternas logik och att de försöker påverka oss på många olika sätt. Påverkan kan vara riktad reklam eller att en algoritm fastställer vilka personers uppdateringar vi ser. Genom att läsa användningsvillkoren kan man få en bättre förståelse av i vilken del av plattformarnas digitala ekonomi vi befinner oss.
Spelande är en invecklad sak
År 2020 strävar vi inte längre efter att söka en faktor, såsom skärmtid eller regler, som vi kan tillämpa på alla spelare, utan sätter in spelandet och spelarna i en kontext. Varje spelare är en individ och varje speltillfälle är unikt. Spelandet eller spelarna kan alltså inte sättas in i samma form. Avslutningsvis är det bra att komma ihåg att lekfullhet skapar välbehag och vi längtar efter att leka. Spelandet erbjuder möjlighet till lek och för vissa även den enda betydelsefulla gemenskapen som de har.
Datatjänsteutformning
Data är avsedd för tjänsteutformning eller effektivitet. Med data kan vi på ett bättre sätt bygga tjänster så att vi vet vad, var och när. Tjänster kan byggas med hjälp av data på ungas villkor, inte efter till exempel vilka arbetstimmar tjänsteleverantören har. Om datan berättar att unga inte nås på dagen, lönar det sig inte att fundera länge över varför det inte sker en förändring. Vi kan inte få unga att agera efter hur tjänsten fungerar, utan vi måste undersöka ungas aktiviteter och bearbeta tjänsterna efter dem.
Från köp av appar till införskaffning av effekt
Man bör inte bygga en app på grund av en applikation. Vi har vant oss vid att eftersom unga använder appar, så ska man bygga en app och för att bygga en app ska man köpa kompetens från ett IT-företag. Men vi skulle hellre kunna köpa effekt.
Att köpa effekt innebär samarbete med de digitala husen. När man skaffar effekt, betalar man inte för skapandet av appen, utan för att appen åstadkommer den önskade förändringen. Det kan vara att vi vill ha 1 000 nya studerande till en viss bransch och vi betalar för hur många har lärt sig saken. Vi betalar alltså inte för hur många sitter i klassrummet. Då definierar vi inte själv tjänsten eller funderar över dess tekniska struktur. Som en ägare, som är intresserad av ungas liv, behöver vi inte veta hur tekniken fungerar. Det är bättre att koncentrera sig på vilka effekter vi vill ha i ungas liv.
Artificiell intelligens stjäl inte våra jobb
Artificiell intelligens är inte så intelligent ännu, utan den imiterar människan. Men det är säkert att artificiell intelligens kommer att påverka våra allas liv mer än vi kan föreställa oss. Allt fler kommer även att arbeta vid sidan av en maskin, så därför är det bra att förstå med vilken slags logik artificiell intelligens fungerar.
Maskinen saknar sunt förnuft, så det är annorlunda att arbeta vid sidan av artificiell intelligens än med människor. Den artificiella intelligensen och människan är dock ett bra radarpar tillsammans. Maskinen kan beräkna olika scenarion och skapa simulationer om framtiden. Människor är i sin tur bra på att se vad som är väsentligt och skapa helheter. Artificiell intelligens kan till exempel agera som tolk mellan unga och vuxna, då den artificiella intelligensen skulle kunna öppna obekanta termer och berika. Artificiell intelligens skulle till och med kunna öppna upp andras bakgrunder och göra oss mer empatiska.
Vi människor kommer ha kvar uppgiften att umgås med människor, medan de arbetsuppgifter där man inte behöver vara med människor och som kräver precision och utantillkunskap minskar. Sådana arbetsbeskrivningar kan till exempel vara bokförare, långtradarchaufför eller arkivarie. Sådana arbeten sköter maskinerna bättre. Så det är bra med en beredskap för förändring och en tro på att man kommer att hitta något även om man inte vet vad framtiden för med sig.
I år kommer ännu delar av videoserien Mitä nuorisotyöntekijän tulisi tietää (Vad bör ungdomsarbetare veta) om framtiden, tillgänglighet, AR/VR och kreativitet. Följ alltså Verkes Youtube-konto!
Källor:
Mitä nuorisotyöntekijän tulisi tietää-videor. Personerna som deltog i videorna och som påverkade den här texten: Ella Bingham, Jussi Pyykkönen, Mikko Dufva, Sanna Huttunen, Jari Jaanto, Tuomas Paasonen, Elias Aarnio, Sonja Soini, Mikko Meriläinen, Annakaisa Kultima, Jenni Lappalainen och Sami Kieksi.
