Utseende är allt viktigare i den visuella konsumtionskulturen. Det kan vara ett kreativt sätt att uttrycka identitet och samhörighet, men det används också som en grund för att göra skillnad på personer eller utesluta någon. Utseende skapar social och ekonomisk ojämlikhet. Det är alltså inte så konstigt att trycket att svara på samhällets förväntningar och normer gällande utseende är stort. c Nuförtiden är skönhetsidealen i och med de visuella sociala medierna närmare huden – bokstavligen. Ungdomarna har alltid sina telefoner med some-appar med sig i fickan eller åtminstone alldeles intill. På grund av det blir kommentarerna om utseende, vare sig de är positiva eller negativa, vardagliga och synliga.
I denna text försöker vi förklara hur kommentarerna om utseende och de olika användningsmöjligheterna som sociala medier har kan påverka ungdomarnas självförtroende. Vi föreslår att beröm för utseende i sociala medier är en norm i synnerhet bland ungdomar, och problematiserar denna norm för att öppna diskussionen. Vi vill ändå understryka att sociala medier inte bör observeras enbart genom deras negativa inverkningar. Däremot föreslår vi att de ungas självförtroende bäst kan skyddas genom att prata om hur sociala medier kan användas ansvarsfullt och på ett sätt som stöder välbefinnandet.
Utseendepress och egenmakt i sociala medier
Med utseendepress avses känslor som får en att anpassa sig till utseendemässiga normer och ideal. Utseendepress är alltså som anammade normer under huden. Utseendepress uppstår i växelverkan mellan individen och miljön, bland annat till följd av jämförelse och respons.
Det är dock klart att individerna inte är jämlika inför samhällets krav på utseende. I en kultur som fetischerar ungdomen och speciellt kvinnlig skönhet riktas blickarna i synnerhet mot ungdomar och kvinnor, och särskilt mot unga kvinnor. Enligt våra undersökningar får man mest respons på sitt utseende från andra när man är ung, och flickor och kvinnor får mer respons på sitt utseende än pojkar och män. Detta återspeglas också i hur mycket man sätter värde på utseendet: utseendet är viktigare för ungdomar och kvinnor än för äldre personer och män.
Det är alltså inte konstigt att enligt vår undersökning i synnerhet unga kvinnor upplever att sociala medier orsakar utseendepress. Allmänt taget upplever cirka var sjätte finländare som använder sociala medier att sociala medier ibland orsakar dem utseendepress, men såsom det framgår av figuren nedan, är erfarenheterna starkt anknutna till svararens kön och ålder. Nästan 70 procent av de kvinnliga svararna under 25 år angav att de ibland upplever utseendepress på grund av sociala medier, medan enbart 15 procent av de manliga svararna i samma ålder angav att de upplever att sociala medier orsakar utseendepress. Upplevelserna om utseendepress minskas med ålder hos båda könen.
Enligt en tidigare undersökning förklaras utseendepress som unga kvinnor upplever möjligtvis av att sociala medier förtingligar unga kvinnor. Det kan ändå också antas att unga kvinnor alltid, oberoende av plats och tid, upplever utseendepress, men sociala medier kan eventuellt fördjupa upplevelsen eftersom det finns oändligt med kroppar, kläder, stilar och sminkningssätt att se. Samtidigt är personerna som visar sina perfekta kroppar inte bara toppmodeller i modetidningar utan det kan också vara fråga om personer som man lättare kan identifiera sig med, personer som delar foton av sitt liv i sociala medier. En annan möjlig förklaring är att sociala medier möjliggör jämförelse, vilket gör det lätt att ”testa” sitt utseendemässigt värde genom att jämföra det med andra personers foton samt gillningarna och kommentarerna som de får. En av frågorna i diskussionen som fokuserar på nackdelarna av sociala medier är att sociala medier gör det möjligt att välja vilka delar av sig själv man vill visa. Vid sidan av att fotografera sig i gynnsamt ljus kan det också handla om att använda olika filter. Enligt en undersökning kan redigering av bilder leda till att personen är nöjdare med sitt utseende en stund, men ökar emellertid missnöjet med de egenskaper som redigerades digitalt.
Trots dessa negativa saker är användningen av visuella sociala medier nödvändigtvis inte till skada eller försämrar kroppsbilden. På samma sätt som andra teknologier, är plattformarna i sociala medier inte goda eller onda i sig. I stället erbjuder de olika affordanser eller potentiella användningsmöjligheter, som människor utnyttjar enligt sina egna förmågor och önskemål. Till exempel tolkas selfier i sociala medier ibland som självbilder där en ung kvinna förtingligar sig själv i enlighet med kulturella normer. Medieforskare Kaisu Hynnä har dock visat hur selfier också kan möjliggöra kroppsliga upplevelser där känslor av glädje och stolthet fästes vid en kropp som avviker från idealen. Även flera andra forskare har betonat att teknologierna i sociala medier kan möjliggöra inte bara egenmakt på det individuella planet utan också samhällelig förändring genom att utvidga uppfattningen om vad som är vackert, eftersträvansvärt och värt att fotografera. Samtidigt kan sociala medier också ge en realistisk kontaktyta till mediebilder i mitten av skönhetsidéer och kroppar som vanligtvis inte kan nås.
Nätverken i sociala medier gör det också möjligt att ifrågasätta normer och förväntningar gällande utseende samt att göra olika kroppar synliga. Bland annat kroppspositivitetsrörelsen och fettaktivismen blomstrar i sociala medier och utmanar samhällets utseendenormer. Bilder i sociala medier utmanar även i en större utsträckning till exempel den binära könsuppfattningen, heteronormativitet, rasism och funkofobi. För ungdomar som klassificerats som avvikande från normerna kan visuella sociala medier som bäst erbjuda innehåll och gemenskap för att känna egenmakt och stärka samhörighetskänslan. Detta undanröjer naturligtvis inte skadliga inflytelser eller värden från omvärlden, men kan göra det lättare att leva med dem.
Genom kommentarer fastställs normer
Kommentarerna om utseende kan anses upprätthålla normer verbalt. Beröm för utseende bekräftar att utseendet är som det ska vara, medan negativ respons på utseende kan tolkas som ett verbalt straff för brott mot utseendenormerna. Både positiva och negativa kommentarer om utseende skapar och upprätthåller således utseendenormer.
Det är bra att vara medveten om att inte ens positiva kommentarer om utseende alltid känns goda för mottagaren. Tvärtom har några undersökningar om användningen av Instagram bland unga kvinnor visat att positiva kommentarer om utseende har samband med förtingligande av och missnöje med den egna kroppen. Det är värt att notera att beröm och kommentarer inte nödvändigtvis behöver rikta sig mot personen själv för att kunna orsaka en känsla av att man kontinuerligt är föremål för uppmärksamhet. Enligt några undersökningar kan man känna samma känslor när man bara läser respons på andras bilder.
Alla slags kommentarer om en persons utseende fäster uppmärksamheten vid personens utseende och därigenom bort till exempel från det som personen säger, tänker eller kan. Ett annat bra exempel på detta är kommentarer om mod i diskussioner kring håraktivism som lyftes fram i våra egna undersökningar. Genom att berömma modet av en bild som avviker från normerna sätter man på sätt och vis nya normer som avviker från de gamla normerna. Bara för att någon ser ut som ’sig själv’, vare sig hen är hårig, fet, gammal eller annars avviker från det västerländska skönhetsidealet, betyder det nödvändigtvis inte att hen själv har tänkt sitt utseendemässigt framträdande som ett uttryck för mod.
Det är emellertid klart att många plattformar i sociala medier, såsom Instagram, inbjuder till att kommentera utseende på grund av att de baserar sig på det visuella. Vår egen undersökning visar att över hälften av finländarna som använder sociala medier anser att det är socialt tillåtet att lämna positiva kommentarer om utseende. Såsom figuren nedan visar, anser i synnerhet ungdomar och kvinnor att det är acceptabelt att berömma utseende i sociala medier.
Enligt vår undersökning biföll endast en femtedel av svararna kommentering av klädsel eller kändisars utseende. Även om kvinnor hade en mer accepterande inställning mot positiva kommentarer, godkände de inte kommentarer om klädsel eller kändisars utseende i lika stor utsträckning som män. Ungdomar och personer som använder Instagram hade allmänt taget en mer accepterande inställning mot kommentarer om utseende än äldre svarare eller svarare som använder andra sociala medier eller som inte alls använder sociala medier.
En individ är inte ensam ansvarig för kommentering av utseende, utan normen att kommentera utseende upprätthålls genom konventionerna i sociala medier. I sociala medier visar ett beröm för utseende – som en del av en könsrelaterad diskussionskultur – sig som beaktande av den andra personen och som en form att åstadkomma gott humör. En sådan diskussionskultur äventyrar emellertid välfärden i synnerhet hos ungdomar genom att medföra många olika problem gällande utseende och störningar i kroppsbilden.
Avslutningsvis
I ljuset av undersökningarna som presenterades ovan borde man tänka om man lägger bilder av sig själv i sociala medier bara för att få kommentarer om sitt utseende. I många situationer är det klart att mottagarnas uppmärksamhet fästs vid utseende, eftersom det är det första vi ser. Om bilden ändå visar till exempel en yrkesmässig prestation eller utexaminering, underskattar man prestationen genom att kommentera personens utseende. Å andra sidan kommenteras utseendet oftast bara när det gäller kvinnor. Då stöder kommentarerna ’paradoxen med egenmakt och modlöshet’ samt en världsbild där kvinnor behöver beröm, är lika intressanta som deras utseende och bygger sitt värde på basis av sin spegelbild. Samtidigt stöder innehållet i beröm utanför de som ger eller mottar dem, samt föremålen för kommentarerna, såsom beröm för avmagring, vissa i förväg fastställda skönhetsideal. Det är knappast någons syfte.
Resultaten av våra undersökningar kan användas som en diskussionsöppnare för att få ungdomar tänka på sociala medier och dess användningsmöjligheter på ett kritiskt sätt. Ungdomar bör veta att även om plattformarna i sociala medier inbjuder till att kommentera utseende, kan även positiva kommentarer försämra utseendepress. Med andra ord upprätthåller vi lätt skadliga standarder som orsakar utseendepress för oss – och i synnerhet för unga kvinnor.
Det är därför viktigt att med ungdomar diskutera kommentering av utseende och utseendepress som sociala medier orsakar samt fundera på sådana sätt att använda sociala medier som orsakar mindre press. Utseendepress som orsakas av sociala medier är ett ömtåligt diskussionsämne, men eftersom majoriteten av i synnerhet unga kvinnor har erfarenhet av dem, är ämnet också relevant och viktigt för ungdomarna.
Ungdomar vet det bättre än någon annan att sociala medier kan användas på flera olika sätt. Många ungdomar är skickligare och klokare på att använda sociala medier än äldre personer. Ungdomarna är också känsliga för könsrelaterad ojämlikhet. Ungdomarna har alltså goda utgångspunkter för att skapa nya normer och fundera på hur sociala medier kan användas så att de orsakar mindre press.
