Vi har idag tillsammans med Eesti Noorsootöö Keskus (ENTK) publicerat ett nytt verk ”Digitalisering och ungdomsarbete”. Publikationen är ett resultat på ett samarbetsprojekt som pågått nästan ett år.
Estland och ENTK har redan under flera års tid varit naturliga samarbetspartners för Verke. Estland har särskilt gällande de elektroniska tjänsterna varit en pionjär inom digitaliseringen. Ett konkret exempel på Estlands framsteg är då Estland sedan 2015 har som första land i världen erbjudit elektroniskt medborgarskap till andra länders medborgare, vilket även har gett utlänningarna en chans att använda estniska e-tjänster.
Smart och digitalt ungdomsarbete
Även enligt det digitala synsättet på ungdomsarbete är Estland en intressant samarbetspartner och referensgrupp för Finland. År 2017 lanserade man i Estland en nationell strategi smart ungdomsarbete (smart youth work), vars målsättning var att riksomfattat befrämja användningen av smarta lösningar i utvecklingen av ungdomsarbetet och -politiken. Smartstrategin från åren 2013–2016, som utarbetats av undervisnings- och kulturministeriet, kan anses vara ett motsvarande strategiskt styrverktyg i Finland. Strategins praktiska inverkan t.ex. på ungdomssektorn förblev då liten. Kanske tiden inte ännu var riktigt mogen för en digital strategi, som skulle länka ihop de riksomfattande och politiska linjedragningarna med praktiken inom ungdomsarbetet.
Trots att det just nu inom ungdomsarbetet i Finland inte finns en smart- eller digistrategi på nationell nivå har digitaliseringen trots allt lyfts starkt fram till exempel i programmet för riksomfattande ungdomsarbete och politik. Även en idé om att en helhetlig utveckling av ungdomsarbetet, som utöver ungdomsarbetarnas funktioner och processer även riktas till den digitala infrastrukturen samt befrämjandet och utvecklandet av digitala lösningar och tjänster i branschen, har ingått i digitaliseringen av ungdomsarbetet i Finland.
I stället för smart ungdomsarbete har termen ”digitalt ungdomsarbete” använts mer vedertaget i Finland och i flera andra europeiska länder (det finns mer information om begreppet i början av publikationen ”Varför behövs digitalt ungdomsarbete?”). Flera har trots allt haft svårt att uppfatta begreppet digitalt ungdomsarbete. Hos Verke har vi märkt att det i bland har dragits likhetsmärken i Finland mellan digitalt ungdomsarbete och ungdomsarbete på webben. Detta är i sig förståeligt så man studerar traditionen inom det digitala ungdomsarbetet i Finland, där nätbaserade informations-, rådgivnings- och handledningsarbetet haft en stark roll i utvecklingen hos det digitala ungdomsarbetet.
Den internationella jämförelsen konstaterar trots allt att dessa två begrepp i flera andra länder inte haft ett starkt historiskt samband. Till exempel i Storbritannien och Irland har verksamheten i teknologifostran som baserar sig på ungdomarnas sysselsättning (t.ex. STEM/STEAM och maker-kulturen) historiskt sätt haft en märkbarare roll i det digitala ungdomsarbetet än vad handledningsarbetet på webben haft. Lagstiftningen i Irland har till och med gjort det svårt att förverkliga ungdomsarbete på webben, eftersom ungdomsarbetaren inte har kunnat bemöta ungdomen på webben utan en annan vuxens närvaro. I mellersta Europa baserar sig det digitala ungdomsarbetet å sin sida starkt på en tradition inom mediefostran, där förstärkningen av ungdomarnas mediefärdigheter varit den centrala målsättningen.
Förståelsen av denna skillnad mellan ländernas olika traditioner är viktig, eftersom man med hjälp av den kan rita en allt rikare bild över vad det digitala ungdomsarbetet handlar om. Det handlar om att bemöta ungdomar i olika samfund på nätet. Det handlar även om teknologisk sysselsättning som sker i en fysisk omgivning, det handlar om självuttryck med hjälp av redskap från den digitala median, det handlar om spelande med andra ungdomar på ungdomsgården eller på webben, det handlar om att stärka sina egna digifärdigheter i en programmeringsklubb, det handlar om diskussion om rätten till sin egen integritet i den digitala miljön eller om upphovsrätten gällande användning av bilder. Och det är mycket, mycket mer.
Åt vilket håll är digitaliseringen av ungdomsarbetet på väg?
Under de senaste åren har Verke strävat efter att befrämja organisationsorienterad utveckling i det digitala ungdomsarbetet. Det baserar sig på grundtanken om att fältet för ungdomsarbetet är mångfasetterat då det gäller målsättningar, målgrupper och verksamhetskaraktär. Därför betyder även ordet digitalisering olika saker för organisationerna och de bör besvaras med hjälp av olika åtgärder. För att uppmärksamma denna mångfaldighet utarbetade vi år 2016 Riktlinjer för det digitala ungdomsarbetet (På Finska), med hjälp av vilka vi har strävat efter att erbjuda ett redskap för organisationernas interna digidiskussion och strategiskt utvecklingsarbete kring ungdomsarbetet i kommunen, församlingen och organisationssektorn.
Riktlinjerna är en produkt av sin tid och det finns säkert redan ett stort behov av uppdatering. Under detta år kommer vi i Verke även att producera vår egen uppfattning om vart digitaliseringen inom ungdomsbranschen är på väg och vilka fenomen och utvecklingsbehov, som just nu på basis av informationen vi producerat i nästan ett årtionde och erfarenheterna vi fått, är centrala inom ungdomsarbetet. Projektet vid arbetsnamnet ”megapublikationen” som vi anspråkslöst utformat publiceras i slutet av hösten.
I väntan på den vill jag till slut ännu lyfta fram tre synpunkter kring utvecklingen gällande digitaliseringen av ungdomsarbetet. Dessa synpunkter lyfts starkt fram även i vår publikation Digitalisering och ungdomsarbete som finns i expertartiklarna.
-
Inom digitaliseringen av ungdomsarbetet finns fokusen oftast på elektronifieringen och digitaliseringen av tjänsterna.
Digitaliseringen av de existerande funktionerna i ungdomsarbetet och tjänsternas digitalisering står ändå inte i fokus för digitaliseringen, utan det gör bjudning och utveckling av möjliggörandet av nya funktioner, innehåll och verksamhetsmodeller. De nya verksamhetsmodellerna förutsätter nya tillvägagångssätt till att studera ungdomarnas behov och ungdomsarbetet. Hur greppar ungdomsarbetet t.ex. förändringar i arbete och uppehälle eller strukturförändringen inom demokratin, som starkt länkas samman med digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen samt ungdomar?
-
Oberoende branschen saknar organisationerna oftast en tydlig vision.
En berättelse om vart man vill föra digitaliseringen, och varför. Det är svårt att prata samma språk, bygga gemensamma mål för verksamheten och få folk att binda sig till processen utan en gemensam berättelse. Om man inte har svar på frågorna ”varför”, ”åt vem” och ”hur”, räcker t.ex. helt enkelt inte mantrat som använts i ungdomsarbetet ”låt oss göra ungdomsarbete där som ungdomarna finns” till. Å andra sidan måste visionen vara tillräckligt konkret, annars är berättelsen rena drömmeriet. -
Digitaliseringen möjliggör nya sätt att samla ihop och utnyttja information som stöd för beslutsfattning och verksamhetsutveckling.
Som värst kan vi producera mångsidigare förståelse om ungdomar och deras behov samt om ungdomsarbetet och dess effektivitet. Diskussionen om data krymper ändå ofta till att fatta olika sätt för datainsamling, fastän det skulle vara minst lika viktigt att fundera på hurdana data med tanke på verksamhetsutvecklingen är väsentliga, hur de borde analyseras och hur de i realtid kan utnyttjas. I samband med datahajpen är det även viktigt att komma ihåg att det inte i användningen av olika digitala lösningar och statistikprogram enbart handlar om verksamhetsdokumentation, utan de fungerar samtidigt som styrredskap för verksamheten: det vi beslutar att dokumentera, mäta och göra synligt berättar om vad vi anser vara viktigt och vart vi vill rikta vårt ungdomsarbete. Informationsbaserat utvecklingsarbete bör därför inte byggas på basis av enskilda redskaps tekniska egenskaper, utan som grund behövs en uppfattning om hurdan information vi behöver och hurdan information vi vill göra synlig.
Då du hugger tag i vår nya publikation uppmanar jag dig att fundera över hur de tidigare nämnda synsätten har behandlats i din egen organisation och hur de syns i publikationen särskilt inom de estniska expertskrifterna. Det är även möjligt att föra fram teman med Innoboxen som vi producerat. Innoboxens målsättning är att erbjuda ett väldigt konkret redskap för skapandet av nya visioner och verksamhetsmodeller. Innobox publiceras i april, kolla således Verkes sociala medier. Du kan för första gången få bekanta dig med konceptet redan i Åbo i evenemanget Ung2019 torsdagen den 28 mars kl. 9–10, då det arrangeras en workshop kring temat ”Innovationsmetoder till ungdomsarbetet”. Välkommen med och kom för att hälsa på hos oss på Verke i vår mässmonter!
Den tryckta versionen av publikationen Digitalisering och ungdomsarbete kan läsas och beställas avgiftsfritt här.
