Dataspel är en del av den digitala ungdomsarbetets vardag. Aktiviteter som utnyttjar videospel och de kulturer som bildats runt dem inom ungdomsarbetet kallas spelverksamhet. När man tittar på fältet för ungdomsarbete i hela Finland är spelverksamheten ännu en oslipad diamant. Det behövs finslipande av termer i begreppsdefinieringen, verbalisering av den tysta kunskap som används i verksamheten, samt kombinerade av spelintresse och ungdomsarbetspedagogik. Som välplanerat stöder spelverksamhet och professionellt ungdomsarbete mer än mer än väl gemensamma målsättningar.
Målet med projektet ”Peliliike”, som administrerades av Uleåborgs stad, var bland annat att utveckla verksamhet inom det professionella ungdomsarbetet som utnyttjar digitalt spelande. För att uppnå målet samlades en grupp ungdomsarbetare från ungdomsaktiviteter i flera olika städer och kommuner, deras erfarenheter samlades för att stödja den strategiska planeringen av spelverksamheten.
Särdrag vid spelverksamhet
Ett återkommande ämne i arbetsgruppens diskussioner var spelverksamhetens särdrag. Med det menas skillnader eller särskilt beaktande av innehåll jämfört med annan verksamhet inom professionellt ungdomsarbete. Sammanfattningsvis var uppfattningen att spelverksamhet i många ungdomsverksamheter en verksamhet som skiljer sig från traditionellt ungdomsarbete. Till exempel anses spelverksamhet kräva mer personligt intresse och engagemang från ungdomsarbetaren än annan verksamhet. Men när man verbaliserar och reflekterar över spelverksamhet i förhållande till målen för ungdomsarbetet kan man se att denna verksamhet inte strävar efter att uppfylla dessa mål på något särskilt avvikande sätt.
Varifrån härstammar känslan hos dem som använder spelande i sitt arbete, att de utanför verksamheten uppfattar spelverksamheten som annorlunda jämfört med annan verksamhet? Frågor som arbetsgruppens medlemmar lyfte fram var bland annat en upplevelse av att de måste motivera sin spelverksamhet mer omfattande än andra arbetsmetoder, en känsla av att stå ensam i att svara för ungdomsverksamhetens spelverksamhet, eller en känsla av att en chef inte kan vara till hjälp i utvecklingen eftersom spelverksamheten är så främmande för dem.
Orsaken till de ovannämnda exemplen kan vara att man inom spelverksamheten reaktivt har svarat på aktiviteter som intresserar ungdomar, utan att reflektera över verksamheten genom yrkesmässigt ungdomsarbete och dess innehåll eller mål. Detta har lett till erfarenheter av att spelverksamheten arrangeras av enskilda medarbetare baserat på deras egna intressen, där kollegor utanför hobbyn upplever verksamheten som något de inte har något att bidra med.
Det bör dock nämnas att det otvivelaktigt finns innehåll inom spelverksamheten som avviker från annan verksamhet. Arbetsgruppen tillfrågades om saker de måste beakta inom spelverksamheten, men inte nödvändigtvis inom annan ungdomsarbetsverksamhet. Medlemmarna nämnde exempelvis att följa åldersgränserna för spelen, hantera spelkonton, upprätthålla it-säkerhet, att bygga gemenskap i nätarbete är mer utmanande, att spelverksamheten kan nå ungdomar som annars inte skulle delta i den tillgängliga verksamheten, och att arbetstagaren bör vara medveten om aktuella fenomen inom spelkultur.
Steg för att utveckla spelverksamheten
Att dra nytta av den stora populariteten av digitalt spelande och nuvarande spelkulturer inom professionellt ungdomsarbete är fortfarande något nytt. På grund av att spelverksamheten är så ny lider den fortfarande delvis av växtvärk, som sannolikt kommer att försvinna med tiden. För att övervinna denna växtvärk bör spelverksamheten planeras så tydligt som möjligt och betraktas som ett sätt bland många att uppnå målen inom ungdomsarbetet.
Att integrera möjligheterna att utnyttja spelkulturer inom professionellt ungdomsarbete kämpar med samma utmaningar som alla andra saker inom professionellt ungdomsarbete; gräsrotsarbetaren har svårt att formulera sitt eget arbete, på grund av exempelvis brist på tid för planering eller en arbetsatmosfär som inte uppmuntrar till att ta hand om annat än det så kallade ”grundarbetet”. Arbetstagare involverade i spelverksamheten kan beskriva vilken utrustning som används för spel och vilket spel, men frågan om varför detta görs är svårare att svara på. Att uttrycka och klargöra potentialen inom ungdomsarbetet genom digitalt spelande, både för kollegor och beslutsfattare, skulle hjälpa den arbetstagare som genomför spelverksamheten att hitta utvecklingsområden, relevans och ungdomsarbetets mål för motiveringar av spelverksamheten.
De särdrag som behandlats är inte mer exceptionella än någon annan hobby eller verksamhet som unga är intresserade av och som används inom professionellt ungdomsarbete. Liknande särdrag finns till exempel i organisationen av skateboardklubbar och gruppaktiviteter centrerade runt musik. De flesta särdrag kan hanteras genom att skapa en atmosfär som främjar professionell nyfikenhet i arbetsgemenskapen, stödja ungdomars peer-ledarskap och planera aktiviteter med de lokala ungdomsarbetets mål i åtanke.
För att stödja samordningen av professionellt ungdomsarbete och planerad spelverksamhet samlades stödfrågor från arbetsgruppens diskussioner. Syftet är att ge råd och vägledning för att starta eller utveckla spelverksamheten eller annan verksamhet som använder digitalt spelande. Stödfrågorna finns på Spelrörelsen –projektets webbplats (https://www.peliliike.org/kehittaminen). Stödfrågorna förväntas hjälpa både chefer och arbetstagare som genomför spelverksamheten att förtydliga för kollegor, andra medlemmar av organisationen och målgruppen hur spelverksamheten är en del av professionellt ungdomsarbete och varför det görs.
Peliliike-projektet
Peliliike-projektet startade i mars 2021 och avslutas i augusti 2023. Projektet administreras av Uleåbors stad och finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Det mest synliga målet för projektet är att möjliggöra flera digitala ungdomsarbetspilotprojekt i Oulu-området som involverar många unga. Dessutom var projektets mål att utveckla verksamhet inom professionellt ungdomsarbete som drar nytta av digitalt spelande. Mer information finns på projektets webbplats www.peliliike.org.
