”As digital games themselves become one of the largest cultural industries in terms of export, number of users, and employees, esports has been a global phenomenon.” (Dal Yong Jin, 2021, s.1)
Så här presenteras ofta esport av såväl entusiaster som forskare – esport är globalt. Men på senare tid har även den regionala förankringen lyfts fram i allt större utrsträckning. Bland annat ordnades ett seminarium på temat Local esports vid Jyväskylä universitet 28-29.9.2023 där de internationella deltagarna diskuterade hur den nationella, regionala och till och med lokala kontexten inverkar på hur esport görs. Under seminariet representerade vi (Ståhl och Rusk) en av de minsta esportskulturerna – finlandssvensk esport. Men vad är egentligen finlandssvensk esport? I det här blogginlägget öppnar vi i korthet upp den frågeställningen. I tidigare texter har vi utforskat hur finlandssvenska ungdomar deltar i tävlingsinriktade spelande (se förslag på vidare läsning nedan), men i det här inlägget lägger vi ännu större betoning på det finlandssvenska sammanhanget. Inlägget baserar sig på en längre text som precis publicerats i Finska spelforskningens årsbok 2023 (Pelitutkimuksen vuosikirja 2023). Texten är undantagsvis publicerad på såväl finska som svenska. För ett mer utförligt resonemang och en längre diskussion, se därmed den svenska originaltexten här.
I februari 2023 ordnades ett online evenemang på svenska i Finland och det är på basen av det evenemanget vi för den här diskussionen om vad finlandssvensk esport kan tänkas vara. Evenemanget bestod av ett ’online LAN-party’ som organiseras genom Discord, en live talkshow som finns tillgänglig via YouTube och olika turneringar som streamades på Twitch. Förutom att följa med själva evenemanget har vi även intervjuat två av producenterna. Evenemanget namnges avsiktligt inte för att säkerställa deltagarnas rätt till integritet. I korthet möjliggörs evenemanget genom fonder som stöder den finlandssvenska språktillhörigheten och kulturen samt genom samarbete mellan producentorganisationen och gräsrotsorganisationer. På så vis är såväl Nyland som Åboland, Österbotten och Åland representerade. Dragplåstret för evenemanget var en CS:GO turnering organiserades av en av de involverade gräsrotsföreningarna med finlandssvenska casters som pratar svenska.
Man ser att hen är finlandssvensk när hen är sådär ute och seglar
Evenemanget är medvetet organiserat och marknadsfört på svenska i Finland, men arrangörerna hindrar inte någon från att delta på grund av språklig bakgrund. Även om såväl finska som engelska ord och fraser förekommer under evenemanget är svenskans ställning självklar inom evenemanget och ifrågasätts egentligen inte. Däremot förekommer en medvetenhet om det lilla sammanhang som turneringen ordnas inom. Exempelvis kommentarer en caster att det är trevligt att de har så (förhållandevis) gott om tittare, 94 vid tidpunkten, men även streamens tittare förhåller sig till det finlandssvenska sammanhanget. Exempelvis kommenterar en tittare ”tammifan man ser att spelare 1 e finlandssvensk när han e sådär ut o seglar” i chatten. I sin kommentar ifrågasätts spelarens medvetenhet om spelsituationen genom idiomet att ’vara ute och segla’. Samtidigt driver tittaren med den egna och spelarens finlandssvenska identitet genom att spela på fördomen om välbärgade finlandssvenskar som alla har egna segelbåtar.
Att organisera verksamhet på svenska i Finland kan ses som både inkluderande och exkluderande (se Friman, Ruotsalainen och Ståhl, 2023). Då all information enbart finns tillgänglig på svenska kan man ifrågasätta huruvida inkluderande evenemanget verkligen är för finsktalande ungdomar eller ungdomar med invandrarbakgrund. Samtidigt skapar evenemanget ett gemensamt finlandssvenskt rum för en språklig minoritet som är geografiskt utspridd över olika delar av landet. De regionala förtecknen är också något som syns i streamen, såväl genom dialektala uttryck som att både casters som tittare skämtar med andra regioner av Svenskfinland. Exempelvis följer en caster upp ett internt skämt med att ”de e legenda grejer, tillome folk från Pampas trakten känner till de” och driver därmed med en annan region än den han själv tillhör.
En framväxande finlandssvensk esportskultur?
En finlandssvensk esportkultur innebär därmed att balansera mellan ett rum som är ’allmängiltigt finlandssvenskt’ och samtidigt väldigt regionalt. Vidare som esportsevenemang kan ha syftet att värna om ett svenskt rum för tävlingsinriktat spelande Finland kan det även vara skäl att se över såväl information som marknadsföring så att verksamheten inte uppfattas som direkt exkluderande av andra språkgrupper. Utöver de här väldigt specifika utmaningarna står den finlandssvenska esportkulturen också inför de utmaningar som präglar esport mer globalt. Digital spelande uppfattas fortsättningsvis som en maskulin aktivitet vilket begränsar vem som får tillträde till den här typen av rum. Samtliga personer som syntes i spelstreamen är, som vi uppfattar saken, vita cis-män, medan det i talkshowen förekommer även några vita cis-kvinnor. Evenemanget färgas därmed även av den strukturella marginalisering som nationellt och globalt begränsar bl.a. kvinnors, köns- och sexuella minoriteters och icke-vita personers representation inom och tillträde till esportsammanhang (se t.ex. Friman, Ruotsalainen och Ståhl, 2023; Witkowski 2022). Samtidigt är det skäl att ställa frågan om hur många personer med professionell erfarenhet av esport eller personer som kan uppfattas som experter inom området det finns inom en så relativt liten språkgrupp.
Avslutningsvis vill vi ändå lyfta en viktig potential: till skillnad från många andra esportkulturer finansierades och möjliggjordes det här evenemanget av aktörer som inte har direkt finansiella intressen. De involverade aktörerna, så väl i fråga om gräsrotsnivå som finansiärer, månar om att organisera meningsfull esportsverksamhet på svenska i Finland. Därmed ser vi en möjlighet att bygga en hållbar finlandssvensk esportkultur.
Källor:
Friman, Usva, Maria, Ruotsalainen och Matilda Ståhl. 2023. “Communicating and Practicing Diversity, Equity, and Inclusion in Finnish Esports Organizations: Challenges and Opportunities.” Journal of Electronic Gaming and Esports 1 (1): 1–14. https://doi.org/10.1123/jege.2022-0040.
Jin, Dal Yong. 2023. ”Introduction. Esports.” I Dal Yong Jin (Red). Global Esports. Transformation of Cultural Perceptions of Competitive Gaming. 1–11. Bloomsbury Academic.
Ståhl, Matilda, och Rusk, Fredrik. 2023. ”Finlandssvensk esport – vad är det? Hur det regionala och det globala formar en lokal esportskultur”. Pelitutkimuksen vuosikirja, 93–99. Noudettu osoitteesta https://pelitutkimus.journal.fi/article/view/141690
Witkowski, Emma. 2023. “Growing Pains in Esports Associationalism: Four Modes of National Esports Associational Development”. Games and Culture 18 (2): 147–169. https://doi. org/10.1177/15554120221084449
Förslag på vidare läsning:
Rusk, Fredrik. Taylor, Nicholas, och Ståhl, Matilda. 2023. “The Social Accomplishment of Seeing Together in Networked Team Play”. Simulation & Gaming. https://doi.org/10.1177/10468781231209484
Rusk, Fredrik, Ståhl, Matilda, och Jusslin, Sofia. 2022. ”Understanding Esports Teamplay as an Emergent Choreography: An Ethnomethodological Analysis”. Eludamos: Journal for Computer Game Culture, 13(1), 49-80
Ståhl, Matilda och Fredrik Rusk. 2020. “Player customisation, competence and team discourse: exploring player identity (co)construction in Counter-Strike: Global Offensive”. Game Studies 20 (4). https://gamestudies.org/2004/articles/stahl_ rusk
Du kan även lyssna på vår intervju med Fredrik och Matilda om språk och identitet i spelvärlden här:
