Innehållsvarningar, slurs, klarspråk, regler och känslighet. SOS? Vi lever i en era av snabba reaktioner där språket och (internet)kulturen ständigt förändras. Hänger du med vad gäller jämlik och jämställd verksamhet på webben? Tanken med denna text är att belysa synvinklar på inklusivitet för yrkesutbildade inom ungdomssektorn som arbetar i en webbmiljö.
De centrala principerna som styr är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, jämlikhetslagen (609/1986) och diskrimineringslagen (1325/2014). Jämställdhet och likabehandling är viktiga delar av ungdomsarbetets vardag och etik samt organisationens strategi. Digitaliseringen har förståeligt kopplats till en viktigare del av verksamheten och vi kan nödvändigtvis inte alltid jämställa webbmiljöerna som utrymmen likvärdiga med de fysiska mötesplatserna. Eftersom formerna för det digitala ungdomsarbetet har kommit för att stanna är det viktigt att granska mötena på webben för tillgänglighetens del och för att skapa en lägre tröskel.
Utgå ifrån informationssökningen
För att vi ska kunna skapa jämställd och jämlik service för de unga ska vi förstå vad som avses. Eftersom vi granskar världen genom våra personliga linser är det viktigt att stanna upp inför mångformigheten för att även beakta individer och grupper som inte hör till vår referensgrupp. Jag vill erbjuda en privilegiumcirkel som arbetsredskap som är en utmärkt led att observera faktorer som skärper eller ökar individernas möjligheter i olika verksamhetsmiljöer. Det är svårt att ingripa i problematisk verksamhet eller i utmaningar som miljön skapat om vi inte förstår innebörden av olika egenskaper i vårt samhälle. Då blir arbetstagarens kompetens och uppfattningar viktiga. Det är viktigt att arbetsgivaren möjliggör introduktion och utbildning i temana samt resurser.
Principerna för säkrare utrymmen och kommunikation till de unga
Hörnstenarna i ett jämlikt och jämställt bemötande på webben utgörs mest konkret av principerna för säkrare utrymmen som bör vara tydligt namngivna och framme. Principerna betjänar både de unga som möts på webben och arbetstagarna. Många aktörer har till exempel antecknade regler för servern på Discord, de fungerar som en bra struktur för utarbetandet av principerna. För att utarbeta dem finns det många sätt och processen kan anses vara lika viktig som resultatet: reflektion och gemensam diskussion är förutsättningar för att lyckas. Utöver så många anställda som möjligt är det idealt att involvera de unga i utarbetandet av principerna. Exempel på principerna för ett säkrare utrymme finns t.ex. på FN:s webbplats.
Principerna kan även omarbetas vid behov och det är bra att förhålla sig till dem just som principer. De är inte absoluta som sådana – detta skapar även rum för mänskliga misstag och inlärningsprocessen. Inlärning och tillväxt är viktiga pedagogiska uppgifter i ungdomsarbetet. Det går inte att undvika misstag, vilket även är bra att kommunicera till de unga. Det är viktigt att leda med exempel.
Det är viktigt att de anställda vet hur de ska göra i situationer där de möter diskriminering eller störande beteende. Det är viktigt att vara känslig i situationerna, eftersom empati är bättre än skuldsättning och stämpling. Följderna av brotten mot principer ska kommuniceras tydligt både på förhand och då någon bryter mot principerna. Till exempel är det viktigt att på Discord-servrarna vara tydlig med när meddelanden avlägsnas eller debattörer tystas. Det är dessutom bra att vara förberedd för situationerna ur ett tjänstehandledningsperspektiv (t.ex. krishjälp, socialjour eller -rådgivning, inriktade webbgemenskaper). Rådgivningsperspektivet gäller alla användare på webbmiljön från troll till åskådare, (frivillig)arbetare och de unga som blir trakasserade.
Det finns verktyg och bottar som underlättar det praktiska arbetet, och som automatiskt städar bort innehåll som innehåller svärord och annat skadligt. Ofta räcker det med manuell moderering i verksamhet på basnivå. I delaktighetens namn är det även skäl att fundera på om de unga kan ta något ansvar för innehållsproduktionen på webben, i modereringen eller upprätthållandet av servern. Då är det viktigt att noga granska de ungas roller och fundera på vad de betyder bl.a. för hierarkin mellan unga, deras välbefinnande och säkerhet.
Tröskelfrågor
Tillgänglighet är en förutsättning för en jämlik och inklusiv webbmiljö. Visste du att fler än 1,2 miljoner människor i Finland behöver tillgängliga webbtjänster och att 20–25 procent av finländarna skulle ha nytta av klarspråk (Saavutettavuusdirektiivi.fi)? Det finns många anvisningar för tillgängligheten som är en bra start. På tillgänglighetsdirektivets webbplats hittar du sju steg för att genast skapa en mer tillgänglig tjänst. Webbplatsen Saavutettavasti.fi erbjuder anvisningar för hur man skapar tillgängligt innehåll på de sociala medierna. Fler nyttiga källor finns i slutet av den här texten.
För att öka tillgängligheten i användningen av webbmiljön bör man granska den sociala tillgängligheten som är kopplad till en låg tröskel. Social tillgänglighet gäller attityder och icke-diskriminering samt möjligheterna att delta och arbeta i samhället. Anonyma rådgivningschattar och plattformar som erbjuder psykosociala diskussioner är exempel på hur man inom webbtjänsterna med låg tröskel kan besvara behovet av service. För användaren kan oidentifierbarheten samtidigt skapa trygghet men också möjligheter till störande beteende. Det är viktigt att fungera på användningsmöjligheterna via (social) tillgänglighet, integritet och säkerhet för de olika sociala medierna (t.ex. Jodel, Discord, TikTok, Instagram, Snapchat, WhatsApp, Facebook, digitala spel). I ungdomsarbetet är det viktigt att även erbjuda en anonym möjlighet att kontakta arbetstagaren eller tjänsten. Inom ungdomssektorn bör man förhålla sig till webbmiljöerna särskilt som de ungas utrymmen och följa principerna för etiskt fotarbete även på webben. Detta kan innebära att man reglerar sin närvaro och ger de unga utrymme. Till exempel kan en för stark närvaro av yrkespersonen på en webbmiljö som baserar sig på kamratstöd på ett negativt sätt ändra de ungas ”organiska” diskussionsmiljö.
Det är även bra att fundera på riktad service samt betydelsen av öppna utrymmen för alla i den digitala miljön med tanke på en lägre tröskel. Vad betyder positiv särbehandling just i ert arbete? Hur syns det och hur kan det ordnas på ett inkluderande och tryggt sätt?
Från snack om tolerans till inklusivitet – språket som arbetsredskap
Det är skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid språkbruket och val av ord på webben. I ett säkert utrymme bör man sträva efter ett sensitivt språk och små val kan ha betydande konnotationer. Ett exempel är ”tolerans” som används i rubriken. Ett begrepp som menar väl kan i misstag ha dolda budskap om en norm där man tolererar och godkänner olikhet på makthavarnas villkor. Ett sensitivt språkbruk är normkritiskt och undviker antaganden, så som onödiga könsindelningar. Å andra sidan kan antecknandet av de egna svenska och engelska pronomenen i sin profil på de sociala medierna kommunicera en könsmedveten styrning till de unga.
Utöver ord är bilder, giffar och emojis en viktig del av kommunikationen på webben. Det är skäl att tänka på att betydelserna hos dessa snabbt varierar, även beroende på vem som använder bilden och i vilken situation. Om vithyade använder mörkhyade emojis eller giffar kan det tolkas som digitalt blackface. Begreppet blackface har sitt ursprung i teatertraditionen minstrel show som är rasistisk och baserar stereotyper och där vithyade målade sina ansikten svarta. Idag betyder digitalt blackface oftast situationer där svartas språk och uttryck används på ett karnevaliserande sätt t.ex. i giffar, TikTok-videor och memes.
