I och med immigrationen lever allt fler finländska ungdomar i anhörigförhållanden som överskrider nationsgränserna. Samtidigt teknologiseras världen och i interaktionen kommer olika medier och tekniker att utnyttjas i allt större omfattning.
I min pro gradu-avhandling studerade jag hur Helsingforsungdomar med invandrarbakgrund använder kommunikationstekniker och särskilt sociala medier å ena sidan i lokala förhållanden med familj och vänner och å andra sidan med släktingar och bekanta bosatta utomlands. För min studie intervjuade jag 16–20-åriga ungdomar, vilka alla har kontakter även utanför Finland på grund av sin familjebakgrund. I den här skriften lyfter jag fram några omständigheter kring på vilka sätt, med vilka metoder och med vilka motiv ungdomarna som jag intervjuade använder sociala medier i geografiskt olika sociala förhållanden.
De intervjuade ungdomarna använder sociala medier på en mängd olika sätt. Alla intervjuade personer använder sociala medier för att hålla kontakten med kompisar och större delen även med familjen. Somliga tycker om att skriva meddelanden, medan somliga tycker om att ringa samtal och videosamtal. Listan över vilka appar som används är lång, men de klart populäraste är Facebook, WhatsApp, Snapchat och Instagram. Alla ovan nämnda appar används mycket med kompisar. För kontakt med familjen är Facebook och WhatsApp populärast.
För kontakt med släktingar bosatta utomlands är Facebook vanligast. Användningen av Facebook förklaras enligt en intervjuad med att “alla använder det överallt”, och därför är det naturligast att använda det för kontakt. Facebook (och Facebook Messenger) används mycket för att kommunicera, men man får även ta del av bekantas viktigaste nyheter bekanta genom att följa deras profiler. Därutöver används Facebook, WhatsApp, Skype och Viber för samtal och videosamtal med släktingar.
De ungdomar som jag intervjuade kommunicerar gärna via meddelanden, men det är också vanligt att tala per telefon. Ungdomarna anser att diskussioner genom samtal är mer genuina än skrivna diskussioner. Många anser att videosamtal är ett bra sätt att hålla kontakten i synnerhet med släktingar och bekanta som bor långt borta, eftersom diskussionen då påminner om en diskussion ansikte mot ansikte.
Via bilder kan man behändigt följa med vad som händer i andras liv på ett allmänt plan. På det hela taget verkar den visuella aspekten i interaktion vara viktig för ungdomarna. Att se samtalspartnerns ansikte gör diskussionen naturligare. Det är också roligt att på bild eller video se vilken miljö den andra är i, i synnerhet om man bor i olika länder.
Vilka appar som används mest verkar vara kopplad till utbudet och vad andra människor som hör till det sociala nätverket använder. Trenderna växlar ofta allteftersom nya appar erbjuds och olika appar används också parallellt. Appar som är lätta och bekväma att använda väljs för regelbundet bruk. Skillnaderna i tjänsterna är i slutändan rätt små och kontakten kan hållas lika med alla appar. När det gäller att hålla kontakten är det viktigt att appen fungerar bra, och att man får kontakt med den egna sociala kretsen med hjälp av apparna.
Det framgår att sociala medier har olika användningsändamål beroende på vem man använder dem med. Man träffas ofta ansikte mot ansikte med kompisar som bor på samma ort och sociala medier används mycket för att komma överens om tiden och platsen där man ska träffas. Efter samvaro ansikte mot ansikte kan man fortsätta tala om saker som man inte hunnit behandla klart på sociala medier. Diskussionerna med kompisar är ofta korta, mera utbyten av ord än egentliga diskussioner. Med familjen används sociala medier på samma sätt som med kompisar, som ett slags fortsättning till möten ansikte mot ansikte och för ett redskap att komma överens om saker och ting – man frågar till exempel vad det blir för mat och kommer överens om hemkomsttider.
Med släktningar som bor långt borta förs längre diskussioner på sociala medier – man frågar hur de har det och talar om ditt och datt. Ungdomarna poängterar att sociala medier har en viktig roll i interaktion med släktingar och bekanta som bor annanstans, eftersom det sällan är möjligt att träffa dem ansikte mot ansikte. De unga tror att de kanske inte skulle hålla kontakten överhuvudtaget utan sociala medier. I relationer med familj och vänner som bor på samma ort har sociala medier inte en lika stark roll, eftersom man ser familjen och kompisarna hemma, i skolan och fritidsaktiviteter varje dag.
I vardagsdiskussionen kring barns och ungdomars användning av sociala medier har man oroat sig över att den sociala interaktionen i allt större utsträckning övergår till näten, och att möten ansikte mot ansikte minskar på grund av detta. Inom ungdomsforskning har man emellertid även börjat förhålla sig kritiska till sådana orosmoment. Bland de ungdomar som jag intervjuade verkar användningen av sociala medier inte ersätta umgänge ansikte mot ansikte, utan snarast ett komplement till det.
Ungdomarnas diskussioner ger ett intryck av att det är viktigt att ses ansikte mot ansikte, och att sociala medier ofta används som ett redskap för att arrangera möten ansikte mot ansikte. I distansförhållanden med släktingar är målet med att använda sociala medier däremot att upprätthålla relationen, som på grund av ett långt avstånd och få möten ansikte mot ansikte löper risken att tyna bort.
Kommunikationstekniker och särskilt sociala medier spelar en betydande roll i liven för de ungdomar som jag intervjuade. De ser inte sociala medier som en separat plats där man handlar på sätt som avviker från det övriga livet, utan som en miljö som kopplas till det ”riktiga” livet. I stället för att kommunikationstekniker skulle användas för att förverkliga något syfte som är lösryckt från det övriga livet, ses de som en del av en normal vardag. Eftersom möjligheterna till möten ansikte mot ansikte är begränsade i distansrelationer, betonas kommunikationsteknikernas roll i dem på ett särskilt sätt.
