Mediefärdighetsveckan lyfter den här veckan fram ungdomarnas mediefärdigheter, och utmanar fostrare att fundera på hur de kan stöda de ungas mediefärdigheter. Det lönar sig också för oss att stanna upp för ett ögonblick för att fundera på hur vi överhuvudtaget förstår de ungas mediefärdigheter.
För de som följt med utvecklingen av digitaliseringen och hur unga använder media är det i det här skedet i alla fall klart att även om kärnan i mediefärdighet fortfarande är densamma i stora drag, finns det så många olika miljöer och former av media idag att fältet oundvikligen är mer komplicerat än förut.
Det är utmanande även för fostrare att hänga med i digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen, för utvecklingstakten verkar ibland hisnande. Det är dock en lättande tanke att det inte är primärt att veta vad som just är ungdomarnas senaste innegrej på sociala medier eller den nästa stora utvecklingen för digitala media, utan att uppfatta helheten av digitaliseringens effekt på ungas liv. Dessa saker påverkar nästan alla delar av de ungas liv.
Sover du också i biblioteket?
Ännu i dag stöter man ibland på uppfattningen av unga som digitala infödingar som obehindrat och suveränt har kontroll över alla digitala apparater och tjänster. Tanken om en ungdom som bara på grund av sin ålder vet allt om det digitala är felaktig och nästan lika komisk som tanken om en äldre person som sover på biblioteket och därför vet allt om världen.
Den digitala klyftan är en verklighet, även om vi gärna ville tro något annat. Den digitala klyftan handlar inte heller om ålder, utan inbegriper bland annat följande saker:
- Tillgång till teknologi
- Teknologifärdigheter och -kompetenser
- Förståelse av hur teknologi fungerar
Tillgång till teknologi innebär helt enkelt om huruvida den unga har tillgång till teknologiska enheter som motsvarar de hens kamrater i samma ålder har. Vi antar till exempel snabbt att alla unga nuförtiden har en smarttelefon, och det stämmer i allmänhet – men ofta är de unga som redan färdigt är i en mer sårbar ställning också de vars telefoner inte nödvändigtvis kan köra de allra senaste apparna. Det här leder lätt till att de bland annat utesluts från sociala nätverk. Det här gäller också annan teknologi; vissa unga har i hemmet i bruk till exempel en 3D-skrivare och en modern dator, som de kan använda för kreativa ändamål och för att lära sig teknologifärdigheter. Men alla har inte möjlighet till detta.
Risken är att teknologins snabba utveckling skapar en ojämlikhet mellan ungdomar. Vem har möjlighet och kompetens att dra nytta av teknologi och vem har inte? Enligt ungdomsarbetets värderingar bör man öka likvärdigheten i samhället. Möjliggörande av teknologianvändning och ökande av digital kompetens bör således vara en ledstjärna för ungdomsarbetets verksamhetskultur. Ett av ungdomsarbetets grunduppgifter har varit – och kommer säkert även i framtiden att vara – att jämna ut spelplanen för olika unga och olika grupper av ungdomar vad gäller tillgången till möjligheter. Det här kan ske genom att vi till exempel skaffar verktyg för digital teknologi som kan användas av de unga.
Media- och teknologifärdigheter och att hitta sin egen stam
Unga behöver nuförtiden mångsidigare färdigheter än tidigare för att hitta sina egna gemenskaper och kunna ansluta sig till dem. Om en av ungdomsarbetets uppgifter är att hjälpa unga att knyta sociala band, måste vi förstå ett grundläggande faktum: nuförtiden är det svårt att skapa kamratrelationer eller hitta gemenskaper att ansluta sig till om man inte har tillräckliga färdigheter i digital växelverkan.
Som fostrare borde vi kritiskt fundera på det vi själva gör och bedöma om huruvida vi tillräckligt väl förstår dynamiken bakom ungdomens sociala förhållanden i de fall där de i hög grad upprätthålls och skapas på nätet? Förstår vi tillräckligt väl fenomen inom ungdomens mediakultur och sociala media?
Digitalitet för även med sig nya element till ungas utmaningar under uppväxten. En ung växande person speglar exempelvis sin egen utvecklande identitet i omgivande media som i dag naturligtvis är en del av de sociala mediernas kaos av intryck. Ungdomsledarens uppgift är att stödja ungdomarna, så att de kritiskt kan granska den mediemiljö som de speglar sin identitet i. Samma gäller för fostran till samhällspåverkan och aktivt medborgarskap. Det är säkert svårt att påverka 2020-talets samhälle om man inte behärskar moderna sätt att påverka och inte klarar av att plocka ut tillförlitlig data i flödet av digital information. Medborgarengagemang kräver också ofta särskilda teknologier, vilket för oss tillbaka till föregående styckes tankar om ungdomsarbete som ett sätt att jämna planen för möjligheter.
En definition på mediefostran är målinriktad växelverkan, som har som uppgift att främja medieläskunnigheten hos den som är föremål för fostran. Jag vill fästa särskild uppmärksamhet vid konceptet målinriktad: vad strävar vi efter inom ungdomsarbetet med vår eget mediefostran? Ska vi fokusera på enskilda mediefenomen, eller tar vi oss an saken på ett sätt där vi stöder de ungas kunskap, attityder och färdigheter i relation till teknologi och den digitala medians helhetsinverkan? Min egen åsikt i saken är klar! För att i ungdomsarbetet kunna bevara vår ställning i korsningen mellan de olika delarna av de ungas liv måste vi också granska digitalitetens inverkan som helhet.
Från tekniska färdigheter till digitala livsfärdigheter
Digitala färdigheter har haft en roll i ungdomsarbetets och fostrandets diskurs särskilt med tanke på arbetslivsrelaterade färdigheter. Det råder inget tvivel om att digitala färdigheter har en betydande inverkan på ungas framtida sysselsättning: även om alla ungdomar inte blir programmerare eller ingenjörer, kommer teknologin att på något sätt vara närvarande i alla framtida arbetstagares vardag. När man talar om ungas digitala kompetens bör man dock fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av digitalt välmående eller digitala livskunskaper. Det räcker alltså inte att bara främja tekniska digitala färdigheter.
Ovan har man redan flera gånger konstaterat att det digitala är närvarande i nästan varje del av de ungas liv. Idag är en väsentlig del av mediefärdigheter också att förstå den teknologi som är verksam i bakgrunden. Det är viktigt för oss alla att till exempel förstå på vilka sätt de program eller teknologiska lösningar fungerar som filtrerar informationen vi tittar på. Liksom det tidigare inom mediefostran och kritiken var väsentligt att förstå att till exempel innehåll av nyhetskaraktär kan vara förvrängda av politiska eller ideologiska synvinklar, är det idag viktigt att förstå att vi bara ser en del av helhetsbilden i många av våra mediemiljöer. När vi förstår att informationen vi får filtreras av en algoritm som har uppgiften att hålla oss kvar i tjänsten så länge som möjligt, förändras också helhetsbilden av informationen vi får fullkomligen. För att ungdomen ska kunna vara aktiva aktörer i en teknologiserad värld måste de också kunna dra nytta av teknologin. Det här är svårt eller till och med omöjligt om de inte förstår teknologi.
Ungdomsarbetet får och ska ha sin egen infallsvinkel till stödjandet av ungas digitala kompetens. Om man lyckas fläta in digital teknologi till en del av den dagliga ungdomsarbetsverksamheten, öppnar sig den bästa möjligheten till att stödja ungdomars mångsidiga digitala kompetens. Eftersom vi inte på samma sätt som skolvärlden styrs av strikta läromål, kan vi granska hur digitaliseringen påverkar de ungas liv på ett mycket mer heltäckande vis än den formella undervisningen. Vi har potentialen och kunskaperna att känna igen utmaningar i de ungas liv och att hjälpa dem att skapa beredskap att bemöta och lösa dem på bästa möjliga sätt. Dessutom har ungdomsarbetet i egenskap av erbjudare av fritidsverksamhet möjligheter att nå och uppmuntra även sådana unga som från början inte har varit intresserade av teknologirelaterade hobbyn samt bryta traditionella könsroller inom fritidsintressen.
Det lönar sig dock inte att tillämpa medieprojekt, maker-verksamhet eller andra sätt att närma sig digitalt ungdomsarbete med full effekt innan man först har klargjort den egna arbetsenhetens vision och mål (inklusive den mediefostrande) för ungdomsarbetet. När den digitala medians och teknologins möjligheter används inom ungdomsarbete på ett målinriktat och igenomtänkt sätt, kan man erbjuda ungdomar en verksamhetsmiljö där de förutom att utveckla sin digitala kompetens, även får stärka sitt sätt att uttrycka sig, sin kreativitet och sina sociala färdigheter. Allt det här behöver de även i framtiden.
Du kan läsa mer om ämnet i Verkes senaste publikation Vad borde ungdomsarbetet veta. Du kan bekanta dig med bokens pdf-version här,beställa boken avgiftsfritt eller läsa ett sammandrag på nätet på adressen https://www.ungdomsarbete2030.fi
