Mot en ungdomslokal på nätet som präglas av gemenskap

Internet gör det möjligt för ungdomslokalsarbetet att följa de unga dit där de tillbringar sin tid. När man lyckas utforma tjänsten och dess innehåll på rätt sätt kan man skapa en mycket betydelsefull webbgemenskap för unga. Meningsfullheten stärks av den gemenskap som tjänsten erbjuder. I centrum för gemenskapen står interaktion mellan medlemmarna och ett gemensamt mål, men när man talar om gemenskapen i en ungdomslokal på nätet har också ungdomsarbetaren en viktig roll.

2020-talets ungdomar har vuxit upp omgivna av digitala apparater och är medvetna om deras mångsidiga möjligheter. Även yrkespersoner inom ungdomsarbete fick bekanta sig med dessa möjligheter när coronapandemin (2020–2022) begränsade möjligheterna att ordna tjänster för unga. Ungdomstjänsterna utökade sin verksamhet via nätet i hopp om att nå ut till unga. Behovet av mångsidiga mötesplatser för unga identifierades redan tidigare inom ungdomsarbetet, men pandemin ökade behovet av ungdomslokaler på nätet och deras betydelse ytterligare.

För att stödja ett mer långsiktigt arbete i ungdomslokaler på nätet frågade vi ungdomsarbetare som arbetar via nätet hur de upplevde byggandet av gemenskap i sitt eget arbete och vilka egenskaper stödjande av gemenskapen kräver av såväl de anställda som plattformen. Resultaten stärker ytterligare tanken om att upprätthållande av en ungdomslokal på nätet kräver mycket mångsidigt och systematiskt arbete. Att bara inleda verksamhet räcker inte, utan förverkligandet av ungdomslokalen på nätet behöver motsvara ungdomsarbetets mål. Ungdomslokalerna på nätet måste också kunna erbjuda innehåll som intresserar unga för att nå sin målgrupp, eftersom tjänsten tävlar om de ungas uppmärksamhet med andra tjänster och hobbyer på nätet. Därför bör ungdomslokalsarbetet på nätet modigt testa nya metoder och våga avstå från gamla arbetssätt som inte fungerar.

Gemenskap i ungdomslokalsarbete på nätet

Gemenskap är en av de viktigaste värderingarna som styr ungdomslokalsarbete på nätet. Ungdomsarbetarna definierar gemenskap som en strävan och en känsla där de unga vill agera för det gemensamma bästa på en gemensam mötesplats. Gemenskap omfattar också gemensamma aktiviteter, empati för andra och deltagande i utvecklingen av verksamheten. Känslan av gemenskap påverkas av respektive deltagares personliga erfarenheter och färdigheter, och unga kan därför ha olika behov och metoder för att uppnå en känsla av gemenskap. Ungdomsarbetarna upplevde det som viktigt att erbjuda de unga själva möjligheten att bestämma hur de deltar, vad de berättar för andra om sig själva och hur aktiva de är i gemenskapen.

Verksamhet på nätet möjliggör en tillgänglig gemenskap och anonymt deltagande av de unga. När man kan delta i verksamheten genom sin smarttelefon oberoende av exempelvis sin geografiska plats eller utmanande personliga egenskaper, ger det också de unga som inte annars deltar i ungdomsarbetet en möjlighet att delta. Vissa unga kan exempelvis vårdas på institutioner eller ha fysiska begränsningar som gör det svårt för dem att röra sig utanför hemmet. Anonymiteten ger de unga utrymme att prova på att uttrycka sig själva och diskutera känsliga frågor.

Att aktivt delta i verksamheten och diskutera med andra är inte nödvändigtvis ett självklart mål för alla unga. För en del unga kan behovet av gemenskap uppfyllas genom att vara en ”tyst deltagare” i bakgrunden. De kanske bara kommunicerar med emojier eller är nöjda med att läsa andras meddelanden. Nivån på den ungas deltagande avgör alltså inte gemenskapen, utan redan upplevelsen av att tillhöra en gemenskap kan uppfylla den ungas grundläggande behov av acceptans, omsorg och sociala relationer.

De ungas frihet att besluta om sin aktivitetsnivå och roll i gemenskapen kan också vara en utmaning, eftersom det kan ta tid och kräva engagemang att skapa en gemenskap. Oregelbundet deltagande kan fördröja gruppbildningen med andra deltagare. Andra faktorer som kan inverka negativt på gemenskapen är oregelbunden verksamhet och oklar avgränsning av innehållet. Dessa kan man påverka genom att utöka de tillgängliga resurserna. Man kan påverka avgränsningen av innehållet genom servicehandledning och rätt sorts marknadsföring, så att de unga blir mer medvetna om tjänstens innehåll. Genom servicehandledning kan man hänvisa unga vidare i stället för att försöka svara på alla behov bara genom ungdomsarbetet.

 

Ungdomsarbetaren som lots för sin gemenskap 

Utöver mötet med andra unga och medlemskap i en gemenskap påverkas nätungdomslokalens attraktivitet av mötet med ungdomsarbetaren. Vi frågade ungdomsarbetare som arbetar i ungdomslokaler på nätet vilka färdigheter byggandet och upprätthållandet av gemenskapen kräver av ungdomsarbetaren.

Det är bra om ungdomsarbetaren behärskar den plattform som används och har grundläggande färdigheter i datateknik och information. Utöver detta är ungdomsarbetaren också en mediefostrare, som lär de unga om exempelvis integritetsskydd och datasäkerhet. Hen bör ha förståelse för ungdomskulturerna på nätet, idérikedom och mod att testa nya saker. Det är också viktigt att kunna skapa trygga gränser för gemenskapen. Många av ungdomsarbetarnas svar lyfte fram samma teman som finns i Allians yrkesetiska anvisningar för ungdomsarbete. Anvisningarna lyfter bland annat fram pålitligt och jämlikt agerande, satsningar på gemenskap och värdefulla möten med unga. För att kunna använda alla dessa färdigheter på ett målmedvetet sätt behöver man behärska grundläggande färdigheter inom ungdomsarbetet.

Ibland kan ungdomslokalsverksamhet på internet behöva en samordnande förgrundsfigur med en synligare roll i gemenskapen. Förgrundsfiguren är ofta en handledare. I synnerhet i en ny ungdomslokal på internet kan förgrundsfiguren ha en betydande roll i att bygga upp gemenskapen och stödja dess självständiga verksamhet. En alltför stark förgrundsfigur kan dock orsaka skadliga fenomen som försvagar gemenskapen, så målet bör vara att övergå från en verksamhet som leds av en handledare till en jämlik verksamhet som inkluderar de unga. Till de verktyg för att stärka gemenskapen och delaktigheten som ungdomsarbetarna föreslog hörde bland annat användning av unga medhjälpare, diskussionskanaler med fokus på olika innehåll, planeringskvällar samt användning av memes och emojier i exempelvis omröstningar och diskussioner. 

 

Ett tryggare rum främjar gemenskapen

En ungdomslokal på nätet kan i bästa fall erbjuda unga en gemenskap där de kan träffa andra unga och ta del av en känsla av värme och trygghet. Det är viktigt att de unga som deltar i ungdomslokalsverksamheten på nätet upplever att de är välkomna och accepterade precis sådana som de är. Ungdomsarbetarens uppgift är att göra det möjligt för alla unga att vara med och garantera att det råder en trygg stämning i gemenskapen. För att garantera detta är det bra att skapa regler tillsammans med de unga och att engagera handledarna och de unga i att följa dem. Handledaren är i sitt arbete en förebild för de unga, och måste därför noggrant följa de gemensamma reglerna och rutinerna samt uppträda professionellt och respektfullt mot alla andra medlemmar i gemenskapen. Hen ska också vara konsekvent och följa samma regler som de andra ungdomsarbetarna. 

Principerna för tryggare rum är ett bra stöd för reglerna. Betydelsen av trygghet i gemenskapen framhävs särskilt när sårbara unga deltar i verksamheten. Principerna för tryggare rum är verksamhetsmodeller som skapas av hela gemenskapen tillsammans och där man beaktar besökarnas mångsidiga behov. De kan inkludera exempelvis social och annan tillgänglighet, agerande i situationer med trakasserier samt besökarnas individuella behov. Till förverkligandet av ett tryggare rum hör att uppmuntra och stödja de unga att öppet och fördomsfritt möta nya saker. Gemenskapen bör gå igenom principerna för tryggare rum med jämna mellanrum, eftersom nya behov uppstår med tiden och en del av behoven kan bli föråldrade. 

Verksamhet i en intressant, mångsidig och ständigt föränderlig miljö kan vara medryckande när den anställda inspireras att testa nya arbetssätt och verktyg. I samband med varje verksamhet är det dock viktigt att stanna upp och fundera på vem verksamheten betjänar och hur – står de unga fortfarande i centrum, eller är motivationen handledarens egna intressen eller organisationens resultatmål? Det är bra att ta med hela arbetsgemenskapen i reflektionen, så att verksamheten inte hänger på en enda anställdas tolkningar. Då kan man bättre garantera en hållbar grund för verksamheten, som bär långt in i framtiden. 

 

Vårt examensarbete i ett nötskal

I vårt examensarbete vid Tampereen ammattikorkeakoulu som blev klart i november 2022 undersökte vi faktorer som påverkar hur gemenskap uppstår och upprätthålls i ungdomslokaler på nätet. I vår undersökning ingick intervjuer med fem yrkespersoner inom ungdomslokalsarbete på internet och en öppen webbenkät för alla som arbetar med ungdomslokalsarbete på internet. Vi fick sammanlagt åtta svar på webbenkäten. Allt undersökningsmaterial behandlades anonymt. 

Resultaten av intervjuerna och webbenkäten gav möjlighet att reflektera över gemenskap ur såväl individens som gruppens och miljöns perspektiv. I undersökningsresultaten framhävdes handledarens roll och betydelsen av relaterade färdigheter samt användning av olika tillgängliga verktyg.

Vårt examensarbete för högre YH-examen med titeln ”Yhteisöllisyys verkkonuorisotilatyössä: Meillä on yhdessä jotain yhteistä omaa, mistä kaikki haluaa pitää huolta” kan läsas i sin helhet här.