Nätforum som används anonymt, till exempel Ylilauta eller Suomi24, och appar som Jodel, gör det möjligt för användarna att experimentera med sin identitet och överskrida gränser.
De är populära forum, där det även produceras kritiska synpunkter på situationen i samhället. Trots att antalet olika sociala kanaler har ökat har textbaserade diskussionsforum på nätet bibehållit sin ställning som livliga platser för medborgardialog och utbyte av tankar. De sociala teman som behandlas i dessa webbmiljöer drunknar dock ofta i bruset och i diskussioner som hoppar från ett ämne till ett annat.
I min doktorsavhandling undersökte jag ett omfattande diskussionsmaterial inom områdena Ihmissuhteet (mänskliga relationer) och Hikikomero (svettgarderoben) i forumet Ylilauta. Föremålet för min undersökning var i första hand verkligheten för unga vuxna som befinner sig i instabila livssituationer.
I forumet pratade man öppet om sina problem, till exempel problem med studierna, svårigheter att hitta jobb, rädsla för sociala situationer och bristen på tjänster kring mental hälsa. Att nätdiskussionerna är anonyma gör det möjligt att diskutera svåra frågor om livet som många inte skulle våga ta upp offentligt i andra sammanhang.
Med begreppet intimt medborgarskap avser den brittiska sociologen Ken Plummer (2003) en intim offentlig debatt om hur livet borde levas i dagens postmoderna samhälle. Traditionellt sett förknippas begreppet medborgarskap med relationen mellan individen och samhället samt medborgarnas rättigheter och skyldigheter i egenskap av medlemmar i samhället. Det intima medborgarskapet kan dock omfatta till exempel diskussioner om sexualitet, nya familjeformer och utslagna människogrupper.
Diskussionen om det intima medborgarskapet förs i offentligheten, till exempel i tidningsspalter, pratshower och underhållningsprogram på tv samt olika nätforum. Teman i anknytning till intimiteten presenteras, spelas in och politiseras även via datorer och smarttelefoner i de mest varierande kanaler. I min doktorsavhandling var jag intresserad av i synnerhet frågor om utslagning och mänskliga relationer – teman som båda anknyter till ungdomarnas liv och innehåller känsliga ämnen. Det fanns till exempel mängder av diskussioner om psykiska problem och ensamhet i mitt forskningsmaterial.
Anonym hjälp
I synnerhet Ylilauta, men även andra populära forum har sina mörka sidor. I dem förekommer stora mängder såväl hatretorik som radikaliserat tänkande (till exempel Vainikka 2019). Istället för på frågor om hatretorik fokuserar jag dock på att fundera över den samhällsdebatt som forumen möjliggör.
Jag upptäckte att även i Ylilauta förekommer kamratstöd och -hjälp, då enskilda användare till exempel delade sina Skype-ID:n, för att ensamma och utslagna utan sociala relationer skulle ha möjlighet att prata med någon. För personer som känner sig utslagna kan nätdiskussioner hjälpa dem att sätta ord på sina egna upplevelser av utslagning och ge en bild av den som de delat med andra.
Diskussionerna i Ylilauta inom området socialt tillbakadragande lyfte fram i synnerhet utslagningens många dimensioner: den kan anknyta till såväl utkomst, sociala relationer och rusmedelsanvändning som psykisk hälsa. Ofta är dessa olika dimensioner av utslagning sammankopplade med varandra och bildar en hop av många olika slags problem.
Kamratstödet i nätdiskussionerna syns främst i form av förståelse och känslostöd. Efter att man delat med sig av sin erfarenhet är det möjligt att få förståelse och synpunkter från andra som har varit med om samma sak. Djupgående undersökningar av nätdiskussioner kan även ge information om till exempel utslagning bland unga, ensamhet och marginalisering, även om också observationerna i min egen forskning återspeglade resultaten från tidigare undersökningar som genomförts med andra metoder.
Marginalisering och upplevelsen av att befinna sig i utkanten av samhället skapar för sin del en misstro gentemot exempelvis hjälpande aktörer, vilket är en utmaning som säkert är bekant inom ungdomsarbetet. Inom området Hikikomero i forumet Ylilauta bildas en slags gemenskap som livnär sig själv och där man förhåller sig misstänksam och många gånger negativ till exempelvis det uppsökande ungdomsarbetet. Även de delade erfarenheterna av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är tämligen negativa, vilket dock kan anses motiverat som samhällskritik: servicen är ordnad så att den betjänar varken klienternas förmågor eller behov.
Forumens politiska dimension?
Anonymiteten gör det möjligt att framföra politiska åsikter och en motiverad samhällskritik. Den politiska debatten i nätdiskussionerna är ofta tillspetsad och till och med fientlig. Även memes används allt oftare för att uttrycka politiska åsikter. I dag är det även så att den osaklighet, osmaklighet och svarta humor som får utrymme på nätet har blivit en del av dagens politiska kultur. När Donald Trump blev vald till USA:s president firade man i ett visst forum: ”Vi har valt ett mem till president”.
I min doktorsavhandling jämförde jag även olika funktionslogiker på plattformar som baserar sig på synlighet i sociala medier, till exempel Instagram, och i olika anonyma diskussionsforum. Att föredra anonymitet kan vara ett sätt att kontrollera sin egen integritet och undvika kampen om vem som är populärast och marknadsföringen av sig själv som förekommer på sociala medier. Anonyma nätdiskussioner kan i bästa fall även sammanföra människor från olika sfärer och upplevelsevärldar; såväl studenter vid toppuniversitet som utslagna ungdomar kan delta i samma diskussioner.
Källor
Plummer, Ken (2003) Intimate Citizenship: Private Decisions and Public Dialogues. Montreal: McGill-Queen’s University Press.
Vainikka, Eliisa (2020) Prekarisaation tunnemaisema. Vastustavat taktiikat, tunnelmat ja elämänpolitiikka verkon julkisuudessa. Tampere: Tampereen yliopiston väitöskirjat 284.
Vainikka, Eliisa (2019) Naisvihan tunneyhteisö. Anonyymisti esitettyä verkkovihaa Ylilaudan ihmissuhdekeskusteluissa. Media & viestintä 42:1, 1–25.
