Framtidshandledningen har utvecklats vid framtidsforskningscentralen vid Åbo universitet samt i flera projekt från 2010-talet till ett verktyg för den handledning som erbjuds unga. Den kombinerar framtidsfostran, framtidsforskning och handledning. Målet är att stöda utvecklingen av den ungas framtidstänkande och ge färdigheter att fundera på möjligheter, alternativ och val som gäller framtiden. Centralt i den praktiska handledningen är tänkande, reflektioner samt exempelvis kreativa och funktionella metoder. Framtidshandledningen används redan vid flera läroanstalter bl.a. som stöd för planeringen av studier och karriärer. (Ollila et.al. 2022, 417–421).
Det har skrivits en del om de ungas framtidstro de senaste åren. Till exempel kan vi i ungdomsbarometern (Kiilakoski 2022, 75) som publicerades våren 2022 till vår glädje se att de unga ser både världens och Finlands framtid något mer optimistiskt än för ett par år sedan. Även den ungas tro på den egna personliga framtiden har ökat det senaste årtiondet. Vi får hoppas att trenden håller i sig trots de trista händelserna de senaste tiderna. Vår särskilda uppmärksamhet riktas dock till den procentuellt lilla, men till antalet betydande, gruppen unga som förhåller sig mycket pessimistiskt till framtiden.
Vilka metoder har vi vuxna som möter unga att upprätthålla den rådande optimisten och vad kan vi göra för att skapa hoppfulla vyer för de allra mest pessimistiska unga? Vi kan förstås inget åt den ökande osäkerheten och de snabba förändringarna. Det viktigaste är förstås att stöda den ungas beredskap att möta förändringarna och hjälpa se även möjligheter i dem.
I ungdomsarbetet har man hittills tillämpat och utfört framtidshandledningen i rätt liten utsträckning. Vi vågar dock påstå att trygga vuxna i en icke-formell miljö utan bedömningsansvar säkert skulle ha mer potential än idag att stärka de ungas framtidstro. Denna uppfattning stöds av de framtidscoachningar som vi gjort till exempel på skolor, inom ungdomstjänsterna och med klienterna på de ungas verkstäder. De här coachningarna har tagits emot utmärkt. Framtiden är ett ämne som intresserar både de unga och de yrkespersoner som arbetar med de unga.
Med ungdomsarbetets metoder kan vi konkretisera framtidstänkandet och göra det trevligt för de unga på många sätt. I våra egna framtidscoachningar har vi till exempel utnyttjat olika spel. Att fundera på framtidens fenomen samt föreställa sig en önskad framtid kan ske genom att äventyra på ett brädspel och leta efter en oerhört värdefull meteorit i tidsrymden. Utöver traditionella spel har vi även utnyttjat element från äventyrsfostran. Ett bra exempel på detta är en kajaktur över natten där vi stärkte resiliensen och aktörskapet genom att föra ut de unga till nya erfarenheter och utmaningar. I vissa coachningar har kreativa konstmetoder visat sig vara lyckade: exempelvis är en kortfilm som analyserar framtida utmaningar eller ett konstverk som speglar en värld enligt drömmarna och önskemålen konkreta och effektiva sätt att göra de ungas framtidstänkande synligt.
Den bästa metoden beror alltid på gruppen eller individen som handledaren arbetar med. Ett viktigt element är dock funktionaliteten som är typisk för ungdomsarbetes handledning: då man gör något är det lätt att samtidigt stärka aktörskapet och den ungas vilja att aktivt påverka sin framtid, istället för att de ser sig som bara passiva mottagare omkring vilka framtiden utformar sig. Denna tanke på aktörskapet och viljan att påverka är mycket central även för en stark framtidstro.
Att stärka framtidstron ska dock inte ses endast som utövandet av övningar som ökar framtidstänkandet eller -medvetenheten eller prat om framtidens fenomen. Med en enskild övning eller föreläsning kan vi säkert skapa bra saker, men bara genom äkta möten kan vi nå rötterna till framtidstron och stärkandet av den. Vi ser att ungdomsarbetets särskilda styrka är möjligheterna och kunskapen att skapa tillfällen som baserar sig på frivillighet för diskussioner kring tankar, orosmoment och önskemål inför framtiden. Det lönar sig att utnyttja denna styrka, oavsett om man arbetar inom uppsökande ungdomsarbete, på skolan eller en ungdomsgård.
Ungdomsarbetarens roll som stödjare av tankarna och verksamheten och som en uppmuntrande vuxen handledare av de unga i en icke-formell miljö kan vara väldigt viktig, men inte heller den kan ensam skapa mirakel. Ett multiprofessionellt samarbete med skolorna samt med social- och sysselsättningstjänsterna är väsentligt. Till exempel kan förenandet av skolornas studiehandledning och ungdomsarbetet lätt ses som något som gagnar alla parter.
Vår utopistiska vision är att varje ungdom kan hitta hopp eller något att sträva efter i den osäkra och allt snabbare föränderliga världen. Vi vill även att så många som möjligt upplever att de kan påverka och verka som en del av diskussionen om framtiden. Det är alla vuxnas ansvar att stärka de ungas framtidstro.
Att ordna framtidscoachning förutsätter inte att ungdomsarbetaren har djup kännedom om framtidsforskningen. Man kommer igång med öppenhet och nyfikenhet. Det lönar sig dock att sätta sig in i ämnet, eftersom det som bäst kan ge ett verktyg till i handledarens verktygsback, ge insikter och eventuellt även utveckla det egna framtidstänkandet.
Källor:
Kiilakoski, T. (red.) 2022. Kestävää tekoa. Nuorisobarometri 2021. PDF-dokument. Finns på: https://tietoanuorista.fi/wp-content/uploads/2022/03/nuorisobarometri-2021-web.pdf [hämtad 19.10.2022]
Ollila, J., Miettinen, S., Jokinen, L. 2022. Tulevaisuusohjaus: Välineitä tulevaisuusajattelun ja -taitojen kehittämiseen. I verket: Aalto, H-K, et. al. (Red.). Tulevaisuudentutkimus tutuksi – Perusteita ja menetelmiä. 416 – 427. Tulevaisuudentutkimuksen Verkostoakatemian julkaisuja 1/2022. Finns på: https://tututopi.files.wordpress.com/2022/03/tva-1-2022.pdf [hämtad 27.10.2022]
