Effekterna av coronaepidemin syns nu på ett radikalt sätt i Finland och överallt i världen. Våra tankar upptas nu i första hand av oron över människornas hälsa och spridningen av viruset, men som yrkespersoner inom ungdomsarbetet oroar vi oss även över i synnerhet ungdomarnas välbefinnande i denna exceptionella situation.
Ungdomsarbetet har ofta kallats en smidig bransch. Men hur smidigt har ungdomsarbetet visat sig vara under de två senaste veckorna?
Den 12 mars 2020 meddelade Finlands regering om de första restriktionerna för att hindra coronaviruset från att sprida sig i landet. Regeringen rekommenderade bland annat att deltagandet i hobbyverksamhet skulle begränsas. Efter att restriktionerna hade införts startade ett intensivt tankearbete inom ungdomsbranschen kring hur ungdomsarbetets tjänster och funktioner skulle ordnas under de följande veckorna. En del aktörer började genast flytta sina funktioner helt och hållet till nätet, medan andra ville vänta till veckan därpå och regeringens beslut om införandet av undantagslagar.
I början av veckan därpå stod det till slut klart att alla ungdomsgårdar skulle stängas och att funktionerna skulle flyttas till miljöer på nätet.
Lång erfarenhet av webbaserat arbete och webbaserad verksamhet inom ungdomsarbetet
Även om utvecklingen de senaste veckorna har varit snabb och dramatisk, har man inom ungdomsarbetet lyckligtvis inte varit tvungen att bygga upp verksamheten ända från noll. Jämfört med många andra längder har det finländska ungdomsarbetet en exceptionellt lång historia inom användningen av internet och sociala medier. Enkäter till aktörer inom ungdomsarbete i såväl kommuner, organisationer som församlingar visar att WhatsApp, Instagram, Facebook, YouTube och Snapchat under årens lopp har etablerat sig inom ungdomsarbetets område.
I den plötsliga förändringen var det således mycket naturligt att man inom ungdomsarbetets organisationer först började fundera över hur användningen av redan välbekanta tjänster skulle kunna effektiviseras och diversifieras. Detta framgår även av en enkät som genomfördes av Alianssi, där man kartlade ungdomsaktörernas åtgärder under coronakrisen.
Genast i början av krisen sammanställde Verke på sin webbplats en lista över praktiska tips för hur i synnerhet Instagram kan användas. Många aktörer började även genast utnyttja funktionerna i Instagram på ett kreativt och inkluderande sätt gentemot ungdomarna.
Vid sidan av Instagram väckte även TikTok stort intresse bland ungdomsarbetarna. Appen, som i huvudsak är avsedd för delning av korta videor, var i fjol den mest nedladdade appen i hela världen efter WhatsApp. Tjänsten har blivit allt populärare även i Finland, i synnerhet bland personer under 16 år.
På senare tid har det förekommit många kritiska diskussioner om tjänstens åldersgräns och dataskydd samt den mobbning och de trakasserier som användare av tjänsten utsatts för. Ur ungdomsarbetets perspektiv har man dock ansett att det är viktigt att vara närvarande i de miljöer där ungdomarna även annars tillbringar sin tid.
Några exempel från TikTok:
- Ungdomsgården i Myllyoja i Uleåborg
- Ungdomsgården i Tesoma i Tammerfors
- Ungdomstjänsterna i Sastamala
Ungdomsarbetet har med en gång tagit Discord till sig
Den mest radikala förändringen under de två senaste veckorna har inom ungdomsarbetet varit ibruktagandet av Discord och sätten som tjänsten används på. Ett exempel på det är att när Verke våren 2019 genomförde sin senaste kommunenkät, visade resultaten att man i 40 kommuner använde Discord inom ungdomsarbetet, och 8 procent av alla ungdomsarbetare uppgav att de använder tjänsten i sitt eget arbete med ungdomar.
Antalet anställda inom ungdomsarbetet har ökat explosionsartat i tjänsten på kort tid, vilket syns till exempel på kommunernas webbplatser, där Discord nu ofta anges som en av de sociala medier som används inom ungdomsarbetet vid sidan av övriga traditionella sociala medier. Även det att antalet registrerade på Verkes Discord-server ökade med sex hundra på en vecka visar hur populär den är. Många nya medlemmar arbetar i kommuner, organisationer och församlingar utan tidigare erfarenhet av att använda Discord.
Man har börjat prata med ungdomarna i Discord, men även ordnat olika slags aktiviteter. Vi har hört att man i Discord bland annat spelar The Sims-spel tillsammans och använder spelwebbplatser, till exempel Jackboxgames och Skribbl.io. Man har även testat mer traditionella spel på plattformen, till exempel Alias, och ordnat skivjuryer (levyraati). Discord har även använts i verksamhet utanför nätet. Det är en utmärkt plattform för till exempel gemensamma ”utevistelser”. Via Discord har kommunikationskanalen hållits öppen, även om var och en i dessa tider vistas ute på egen hand.
Även nationella aktörer erbjuder tjänster för unga på nätet
Utöver organisationernas egna webbtjänster och -funktioner har många nationella aktörer effektiviserat sin verksamhet. Till exempel chatten Sekasin, som upprätthålls av Föreningen för Mental Hälsa i Finland och Röda Korset, ungdomsgården på nätet Netari, som Rädda Barnen samordnar, Mannerheims Barnskyddsförbunds Nuortennetti och Ungdomsliv.fi, som upprätthålls av Koordinaatti, har stärkt sina tjänster för unga.
På grund av den ökade efterfrågan söker aktörerna även aktivt nytt yrkesfolk inom ungdomsarbetet för samtal och möten med ungdomarna i sina tjänster. Nu har du en utmärkt möjlighet att utveckla din kompetens inom möten och handledning på nätet, eftersom aktörerna erbjuder bra inskolning för de som vill komma med.
I sociala medier syns det även bra att aktörerna på regional nivå har intensifierat samarbetet och nätverksbyggande sinsemellan. Exempelvis i norra Finland har man samlat ungdomsaktörernas tjänster och deras goda praxis på ett och samma ställe. Det skulle vara viktigt att aktörerna fortsätter att dela information om sina webbfunktioner och -tjänster för unga på ett ännu aktivare sätt både regionalt och nationellt även efter coronakrisen.
Vad kan vi lära oss av krisen med tanke på framtidens ungdomsarbete?
Även om vi just nu främst tänker på hur verksamheten och funktionerna ska fungera under de kommande veckorna, kanske månaderna, är det samtidigt bra att utvärdera situationen i ett längre perspektiv.
På kort sikt skulle det vara bra att förbereda sig för bland annat hur sommarverksamheten ska genomföras via nätet om undantagstillståndet fortsätter inpå sommaren. Hurdana roller skulle unga sommarjobbare kunna ha i verksamheten på nätet?
Nu finns det samtidigt en god möjlighet att prova nya tjänster och verksamhetsformer, stärka sin yrkesmässiga digitala kompetens samt via nätet bilda nätverk med andra yrkesaktiva inom ungdomsarbetet runt om i Finland. Låt därför inte denna möjlighet gå dig förbi, utan var aktiv till exempel i grupper för ungdomsaktörer på sociala medier (börja med att till exempel gå med på Verkes Discord-kanal).
En del av de webbverksamheter som skapats kommer sannolikt att avslutas när situationen normaliserar sig, men en del funktioner kan komma att inkluderas i basverksamheten. Därför är det viktigt att även reflektera över genomförandet av verksamheten: Skulle det här kunna vara sådan verksamhet som under normala förhållanden kunde ge mervärde för vår målgrupp och vår organisation? Når vi genom verksamheten nya målgrupper? Hur kunde verksamhetsformen vidareutvecklas, så att den på ett naturligt sätt skulle förena den fysiska och den digitala verksamhetsmiljön?
På grund av det rådande läget är samtliga av ungdomsarbetets funktioner för närvarande koncentrerade till internet och sociala medier. Det är dock bra att komma ihåg att digitaliseringen av ungdomsarbetet och det digitala ungdomsarbetet även är mycket annat än arbete och verksamhet på nätet. Därför är det bra att vi ibland påminner oss själva om att inte låsa oss fast vid att se på världen och framtidens ungdomsarbete enbart utifrån dagens situation.
Om du har en stund över och vill vidga dina vyer ska du läsa vår senaste publikation Mitä nuorisotyön tulisi tietää? (Vad borde ungdomsarbetet veta?) (på finska) eller en sammanfattning av publikationen på svenska på ungdomsarbete2030.fi.
