Blev du förundrad när du för första gången fick höra att barn under tre år i småbarnspedagogiken får lära sig digitala färdigheter? Fick du en bild av ett litet barn som har en apparat i handen och spelar spel eller tittar på videor?
Ganska många får en sådan bild. Vi säger i det här skedet att ni ska läsa vad som sägs om målen för barnens digitala färdigheter i strategin för digitalisering inom småbarnspedagogiken i Lahtis (Ruusunen m.fl. 2023). Då kanske ögonbrynen höjs igen: Digitala mål för så små barn… Ja, det stämmer! För barn under tre år innebär det att man berikar ordförrådet, ringer till föräldrarna i lekar, läser böcker eller känner igen sig själv på bilder.
Vi talas mycket om att barn föds som digitala infödingar och använder apparater mycket redan i den tidiga barndomen. Ökar inte daghemmet skärmtiden? Och har inte apparaterna varit medskyldiga till de senaste dåliga PISA-resultaten? Tyvärr har medierna gjort det digitala till monster som nästan allt kan skyllas på. Det är svårt för både personalen och vårdnadshavarna att bryta myten.
Visst använder vi apparater inom småbarnspedagogiken – vi lär barnen att använda apparaterna på ett omsorgsfullt sätt, men apparaterna har inte huvudrollen i undervisningen. Apparaterna stöder och möjliggör en rik pedagogisk verksamhet. Det är mycket lättare att hitta svar på barnens frågor och funderingar när man till exempel kan söka information på internet. På så sätt beaktas också barnens delaktighet och intressen när man gör tal- eller bildsökningar tillsammans med en vuxen. Inom småbarnspedagogiken finns det barn med olika utgångspunkter, varvid en jämställd och likvärdig undervisning i digitala färdigheter garanterar att alla får samma beredskap inför framtiden.
Vi lär framtidens skapare! Idag
Vi har visserligen lärt ut tekniska färdigheter (ADB på gammaldags sätt) från den tid då datorerna kom, men digitala färdigheter är mer än bara tekniska färdigheter. Dagens barn kommer att utbilda sig till yrken som ännu inte finns. Det är mycket troligt att arbetet kommer att utföras bland apparaterna och lösa problem. I framtiden kommer säkert olika nätmöten att vara en del av den dagliga arbetsdagen, likaså utnyttjandet av artificiell intelligens i vardagen. Framtida yrken är till exempel programutvecklare, UX-designer, e-handelsexpert, analytiker av kvantmaskinlärande, influencer, 3D-arkitekt och onlinelärare. Så här förutspådde Tuomas Lahti på webbplatsen Työntulevaisuus.fi (på finska, Lahti, 2022).
Teknologin förändras i omätlig takt! Oavsett yrke betonas kreativitet, problemlösning, inlärningsfärdigheter och metakognitiva färdigheter, interaktions- och samarbetsfärdigheter samt färdigheter om informationssökning och digital kompetens. Dessa färdigheter lär vi också ut inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen genom pedagogisk verksamhet och lek.
Alla barn blir dock inte kodare och det är inte ens ett mål, men programmeringstänkande behövs till exempel i vardagliga problemsituationer och i inlärningsfärdigheter. Grunderna i kodning kan vara sådant som man först och främst inte tänker på som programmering. Programmering i daghemmet kan vara en del av att ordna leksakerna, klä på sig, baka eller sjunga.
Kompisfärdigheter, emotionella färdigheter och sociala färdigheter är en stor del av den digitala kompetensen.
Digital kompetens och medier åstadkommer känslor hos oss. På samma sätt som vi behöver vi kompisfärdigheter i vardagens interaktion, behöver vi dem också i den digitala världen. Det påstås att apparaterna minskar de sociala färdigheterna, men så är det nödvändigtvis inte. På samma sätt behöver vi god kommunikation när vid skickar e-post eller kontaktar kundservicen.
Dagens barn, ungdomar och även vuxna sköter en del av de sociala situationerna med hjälp av apparater. Familjerna kan ringa videosamtal till en mor- eller farförälder eller en bekant som bor på en annan ort. Folk betalar räkningar på nätet, beställer varor från nätbutiker och lyssnar på musik i streamingtjänster. På så sätt påverkas barnet av familjens sätt att använda apparater och media.
Inom småbarnspedagogiken utnyttjar vi mångsidigt de möjligheter som digitaliseringen för med sig i känslofostran, kompisfärdigheter och sociala färdigheter. Vi lär ut regler för att ta och dela bilder. Vi funderar tillsammans på hur det känns att få ett trevligt meddelande och hurdana som gör oss ledsna. Inom småbarnspedagogiken i Lahtis används ett digitalt diplom i förskoleundervisningen, där till exempel en uppgift är att lära sig att be en vän om tillstånd att fotograferas.
Medieläskunnighet
Digitaliseringen påminner oss lätt om olika digitala apparater. Men den omfattar också medieläskunnighet med allt det innebär. Det handlar om att läsa olika böcker (bl.a. bilderböcker, talböcker, sagoböcker, böcker med förstärkt verklighet), att tolka bilder och producera media på olika sätt. I daghemmet beaktas barnens intressen i verksamheten och i lekmiljöer. Ofta har saker barnen är intresserade av kommit fram från böcker, tv-serier och filmer.
”Att lära sig digitala säkerhetsfärdigheter kan jämföras med att använda cykelhjälm”
Idag tar vi användningen av cykelhjälm för givet eftersom vi vet hur viktig den är för att undvika skador. Det är samma tanke som vi lär barnen om digital trygghet. Dessa barn som idag går i skolan har visserligen fått handledning i användningen av apparater, men inte digitala färdigheter på ett övergripande sätt innan skolan börjar. Vi har vaknat upp till att dessa färdigheter måste läras ut redan i åldern 1–6 år inom småbarnspedagogiken.
Medieläskunnigheten inom förskoleundervisningen omfattar även information om desinformation, åldersgränser och digital trygghet samt att lära sig att man inte behöver gå ensam i den digitala världen. Vi lär barnen öppenhet och ansvarskänsla, eftersom det förutom positiva saker även kan finnas mycket negativt och tvivelaktigt innehåll i medierna. Vi diskuterar vad som är lämpligt att fråga och att dela om till exempel sig själv. I ett så tidigt skede skapar lärandet en grund för ett tryggt och ansvarsfullt mediebeteende.
I samtalen med föräldrarna lyfter vi fram hur viktigt det är att vara intresserad av vad barnet gör på medierna, vad spelen barnet spelar hemma innehåller och hur stor betydelse föräldrarnas mediebeteende har.
Det lönar sig alltså inte att stena digitaliseringen utan fråga vad som genomförs i den digitala pedagogiken och hur den genomförs. En mångsidig och rik undervisning som stöder tankeförmågan är vägen till skolvärlden och framtiden.
Källor:
Lahti,T. 2022. Tulevaisuuden ammatit. Työn tulevaisuus. Hänvisad 21.12.2023 Tillgänglig på Tulevaisuuden ammatit – 25 alaa, joille kannattaa kouluttautua (tyontulevaisuus.fi)
Ruusunen, S., Naams, T., Näppä, R. och Syrjälä, M. 2023. Lahden varhaiskasvatuksen digitalisaatiostrategia huoltajille. Tillgänglig på Ilmoituspohja (lahti.fi)
