I ungdomsverksamheten används mycket media och annat innehåll som omfattas av lagen om bildprogram. Oavsett om det gäller att inkludera filmer, tv-program eller digitala spel i verksamheten är det viktigt att beakta lagen om bildprogram och dess riktlinjer för åldersgränser. Enligt bildprogramslagen är åldersgränserna inte rekommendationer utan måste följas när bildprogram erbjuds.
Den nationella audiovisuella institutet har publicerat en uppdaterad guide om att följa åldersgränserna enligt bildprogramslagen. Riktlinjerna finns tillgängliga i sin helhet på KAVIs webbplats.
Vad menas med bildprogramslagen och åldersgränsriktlinjerna?
Syftet med bildprogramslagen är att skydda barn från skadligt innehåll för deras utveckling. Med bildprogram avses film, tv-program, spel eller annat rörligt bildmaterial avsett att ses med tekniska medel. Det är den som erbjuder bildprogrammet som beslutar om erbjudandet och gör programmet tillgängligt för allmänheten. (Bildprogramslagen 17.6.2011/710).
De åldersgränser som sätts för bildprogram är ett sätt att skydda barns utveckling, varför alla offentligt tillgängliga bildprogram måste ha åldersklassificeringar och -märkningar, med undantag för de undantag som anges i vissa paragrafer i lagen. Vid bedömningen av åldersgränser beaktas innehållets eventuella skadlighet för barns utveckling, varför det är den som erbjuder bildprogrammet som har skyldighet att se till att ett program med en åldersgräns på 7, 12 eller 16 år inte visas för ett barn yngre än denna åldersgräns. Program som är förbjudna för personer under 18 år får endast erbjudas i tv-verksamhet och avvikelse från denna riktlinje är straffbart enligt lag.
Undantag – vad behöver inte klassificeras?
Bildprogram behöver inte klassificeras om de innehåller:
- Undervisnings- eller bildningsmaterial
- Musik, sport, kultur-, andaktsevenemang eller annat liknande material
- Marknadsföringsmaterial för varor eller tjänster (med undantag för marknadsföringsmaterial för bildprogram, t.ex. trailers eller reklam för digitala spel)
- Material om ideologisk eller politisk verksamhet
- Aktuellt nyhetsmaterial
- Direktsändningar
När kan man avvika från åldersgränsen?
Enligt åldersgränsens flexibilitetsregel kan ett bildprogram visas offentligt för personer som är högst tre år yngre än den åldersgräns som programmet har fått när barnet är i sällskap med en vuxen som känner barnet väl och är över 18 år gammal. Åldersgränsen 18 kan dock inte frångås. Med en vuxen som känner barnet väl avses enligt KAVIs tolkning normalt barnets vårdnadshavare. Det bör alltså vara en person som har den bästa bedömningen av barnets utvecklingsnivå och känslighet för olika medieinnehåll. Därför är inte vårdnadshavarens samtycke eller t.ex. en tillståndssedel tillräckliga åtgärder för att skydda barnet från skadligt innehåll. Medieinnehåll inkluderar, förutom filmer och tv-serier, även digitala spel och deras spelande eller tittande. Avvikelse från åldersgränserna bör i allmänhet användas med eftertanke.
Det är viktigt att notera att åldersgränsflexibilitet inte kan tillämpas på verksamhet i barngrupper. Detta gäller all verksamhet där bildprogram erbjuds offentligt. Åldersgränsflexibilitet bör således inte tillämpas t.ex. i hobbyverksamhet, kommunal ungdomsarbete, organisationer eller församlingar, även om föräldrarna ger sitt tillstånd eller en yrkesfostrare är närvarande. Om ett bildprogram ska visas för en barngrupp bör programmet ha en åldersgräns som motsvarar alla barns ålder i gruppen. Alla program som är tillåtna för alla åldrar kan visas för barngrupper.
Annat att beakta
Ett offentligt erbjudet digitalt spel måste ha en giltig åldersgräns. Om t.ex. ett digitalt spel som inte har någon giltig åldersgräns önskas användas i en kontinuerlig gruppverksamhet för barn eller unga, måste verksamhetsutövaren ansöka om en nationell åldersgräns från den instans som tillhandahåller åldersklassificeringar. Om ett oklassificerat spel önskas visas vid ett tillfälligt evenemang, som t.ex. en engångsföreteelse för spel, kan en föreställningstillstånd sökas från KAVI.
Reflektion
Följandet av åldersgränser och bildprogramslagen inom ungdomsarbete väcker många diskussioner. Det är bra att fundera på vem som har det huvudsakliga ansvaret för barns eller ungas spelfostran; hemmet eller ungdomsverksamheten. De unga som deltar i verksamheten kan ha olika regler för att följa åldersgränser för spel hemma, och ungdomsarbetaren bör inte ignorera de regler som ungdomen har hemma när det gäller åldersgränserna. Genom att följa KAVIs riktlinjer garanteras deltagarna också lika villkor i spelverksamheten. Om åldersgränserna för de spel som används i verksamheten inte passar för en viss grupp är det bra att fundera på om de pedagogiska målen kan uppnås med hjälp av ett annat spel.
Följandet av åldersgränser kan också leda till etiska frågor inom ungdomsarbete, något som har diskuterats bland annat på Hyvinge ungdomsgård. I ungdomsarbete bör målet primärt vara att möjliggöra deltagande för alla, utan att samla in kontakt- eller andra personuppgifter från besökarna, vilket skulle höja tröskeln för deltagande. Samtidigt respekteras ungas integritet. På Hyvinge ungdomsgård är det möjligt att få ett medlemskort, men dess skaffande är helt frivilligt.
Genom samtal och en respektfull atmosfär mellan handledare och deltagande ungdomar kan man få en uppfattning om ungdomarnas ålder. Handledarna är genuint närvarande och skapar en bra kontakt med varje ungdom som deltar i verksamheten. Åldern på ungdomarna kan fås genom allmänna samtal, men det är viktigt att notera att deltagare i ungdomsverksamheten inte kan krävas att visa legitimation. Därför är det värt att överväga vilka etiska metoder som ska användas för att försäkra sig om ungdomarnas ålder.
Obs!
Ta även en titt på Ofta förekommande frågor på KAVI.fi-webbplatsen.
