Hoppa över till innehållet

Digitalt ungdomsarbete Innebär användning eller hantering av digitala medier och teknologi i ungdomsarbete

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen påverkar samhället och ungdomars liv på många olika sätt. Ungdomsarbetets viktiga uppgift är att stödja ungdomars uppväxt och utveckling i den ständigt digitaliserande världen. Ungdomsarbetet har också en viktig roll i att överbrygga den digitala klyftan och främja digital delaktighet. 

Grundtanken i digitalt ungdomsarbete är att använda sig av ny teknologi i ungdomsarbetet, så att tjänster och aktiviteter som är riktade till ungdomar ska vara mer högklassiga, tillgängliga och betydelsefulla. Med hjälp av det digitala ungdomsarbetet kan man skapa möjligheter och platser, där ungdomar kan utveckla sitt eget kritiska, etiska och innovativa tänkande i relation till teknologiutvecklingen och den digitala framtiden.

Digitalt ungdomsarbete koncentrerar sig på att digitalisera ungdomssektorn och ungdomsarbetets praxis. Digitalt ungdomsarbete är inte en arbetsform eller metod inom ungdomsarbetet, utan digitaliseringen vävs in i alla ungdomsarbetets delområden. Man kan utföra digitalt ungdomsarbete till exempel inom kulturellt ungdomsarbete, delaktighetsverksamhet, upplysning och rådgivning för unga, öppet ungdomsarbete, uppsökande arbete – det vill säga inom vilken form av ungdomsarbete som helst. 

Som bäst ansluts digitalt ungdomsarbete till en smidig del av organisationens övriga ungdomsarbete och dess målsättningar. 

EU:s expertgrupp för digitalisering och ungdomsfrågor (2018) säger följande om digitalt ungdomsarbete:

  • det innebär användning eller hantering av digital media och teknologi i ungdomsarbete.
  • det är inte en metod för ungdomsarbete – digitalt ungdomsarbete kan ingå i vilken som helst form av ungdomsarbete (öppet ungdomsarbete, informations- och rådgivningsarbete för ungdomar, uppsökande ungdomsarbete o.s.v.).
  • det har samma mål som ungdomsarbetet överlag, och användningen av digital media och teknologi borde alltid stödja dessa mål.
  • det kan ske både i fysiska och i digitala miljöer – eller i en blandning av dessa två. Digitala medier och teknologi kan inom ungdomsarbete användas som ett redskap, en verksamhet eller ett innehåll.
  • det är ungdomsarbete som styrs av samma värderingar och principer som det övriga ungdomsarbetet.

Digitalt ungdomsarbete i praktiken

Eftersom digitalt ungdomsarbete inte är en verksamhetsform för ungdomsarbete utan det kan kopplas till allt ungdomsarbete, är det digitala ungdomsarbetets realiseringsmetoder och -former mycket varierande.

Digitalt ungdomsarbete kan göras utan digitala enheter. Digitalt ungdomsarbete är exempelvis när man tillsammans med ungdomar diskuterar företeelser kopplade till spelkultur eller ger ungdomar anvisningar om hur man beter sig respektfullt mot andra på sociala medier. 

Några exempel på praxis inom digitalt ungdomsarbete:

  • Tyngdpunkten ligger i digitaliseringen av ungdomsarbetets aktiviteter, så att de blir mer tillgängliga och betydelsefulla.

    • Användning digitala verktyg i delaktighetsverksamheten
    • Att nå unga genom av sociala medier
    • Online handledning särskilt för unga i en utsatta situation

  • Tyngdpunkten ligger i att lära sig genom att göra och praktisk verksamhet.

    • Spelfostrande t.ex. spelutveckling
    • Digitalt pysslande dvs. sk. Maker-verksamhet
    • Användning av karttjänster inom upplevelsepedagogik

  • Tyngdpunkteen ligger på frågor som har att göra med digitalisering.

    • Diskussioner om aktuella fenomen på nätet
    • Organisering av evenemang kopplade till ungdomars digitala kulturer, såsom tubemiitti-träffar
    • Utnyttjande av digitala medier t.ex. bloggar för att uttrycka sig själv

Det digitala ungdomsarbetets historia i ett nötskal

Inom det finländska ungdomsarbetet har man ofta brukat dra nytta av egenskaper och företeelser inom nya medier och teknologi mycket snabbt efter att de uppstått. Till exempel har spelmaskiner ända sedan 1980-talet varit mer eller mindre standardutrustning på ungdomsgårdarna vid sidan om biljardborden.

När informationsnätverken (videotex, internet) vällde in i Finland började man inom ungdomsarbetet i slutet av 1980-talet och på 1990-talet bygga de första webbplatserna för informationsspridning. I början av 2000-talet började man möta ungdomarna i de grupper på nätet och sociala medietjänster där de även annars tillbringade sin tid. Då blev det vanligare att använda termen ungdomsarbete på webben, som särskilt avsåg webbdiskussioner mellan ungdomar och ungdomsarbetare via exempelvis sociala medietjänster.

För att man ska förstå digitala medier och teknologi som en del av ungdomsarbetet i en mer vid bemärkelse, behöver man vid sidan om ungdomsarbete på webben ett begrepp för digitalt ungdomsarbete.

Teknologins ständigt accelererande utveckling speglas även i ungdomsarbetet, när ny slags webbutrustning, artificiell intelligens, bärbar teknologi och sociala medietjänster används allt oftare i människornas vardag. Den digitala teknologins sammansmältning till en oskiljaktig del av den övriga verksamheten orsakade senast på 2010-talet att det inte är ändamålsenligt att skilja det digitala ungdomsarbetet från verksamheten som sker ansikte mot ansikte eller granska det som en egen arbetsform. Digitalt ungdomsarbete ska därför inte begränsas till enbart ungdomsarbete som utförs på nätet, utan breda ut det till allt ungdomsarbete.

Källor:

Europeiska riktlinjer för digitalt ungdomsarbete: https://www.digitalyouthwork.eu/guidelines/

Lauha, Tuominen, Merikivi & Timonen 2016: Minne menet, digitaalinen nuorisotyö?

EU:s expertgrupp ”Digitalisering och ungdomar”: Developing Digital Youth Work: https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/fbc18822-07cb-11e8-b8f5-01aa75ed71a1