Hoppa över till innehållet

Kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete Verke fungerade som huvudutförare vid kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete under åren 2020–2023.

Undervisnings- och kulturministeriet utnämnde i mars 2020 sex kompetenscenter för ungdomssektorn, varav alla är sammanslutningar av flera olika aktörer. Kompetenscentren utvecklar och främjar ungdomssektorns kompetens, expertis och informationsspridning enligt ungdomslagen.

Det nationella kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete består under åren 2020–2023 av Verke, som förvaltas av Helsingfors stad, och Koordinaatti, som förvaltas av Uleåborgs stad. Verke är administrativ aktör för kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete och ansvarar för kompetenscentrets verksamhet mot undervisnings- och kulturministeriet.

Fyra mål

Kompetenscentrets huvuduppgift är att öka ungdomssektorns pedagogiska kompetens angående digitalisering samt stödja ungdomssektorn i utvecklandet av tjänster och verksamhetsformer inom ungdomsarbetet, där man använder digitala medier och teknologier.

I det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken definieras fyra mål för kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete. Verkställandet av åtgärder som är kopplade till dessa har uppdelats mellan Verke och Koordinaatti för hela fyraårsperioden enligt följande:

  • De viktigaste åtgärderna:

    • Verkställa målgruppsinriktade utbildningar både på nätet och ansikte mot ansikte.
    • Utveckla samarbete med läroanstalter.
    • Stödja arbetslag, även ledningen, i utvecklandet av digitalt ungdomsarbete.
    • Genomföra ett europeiskt projekt för ömsesidigt lärande.
    • Producera publikationer, självstudiematerial och videor samt annat material som ökar grund- och specialkompetens inom digitalt ungdomsarbete.
    • Synliggöra metoder för digitalt ungdomsarbete.

    Förväntat resultat:

    Digitalt ungdomsarbete planeras, leds och verkställs strategiskt och övergripande. Digitalisering har etablerats som en del av ungdomsarbetets strukturer, verksamhetsformer och utbildning.

  • De viktigaste åtgärderna:

    •  Producera utredningar och undersökningar om digitalt ungdomsarbete.
    • Producera en kvalitativ utredning om det digitala ungdomsarbetets verkan.
    • Bereda kompetenskriterier för digitalt ungdomsarbete.
    • Stödja förutsägelse av framtiden.
    • Sprida aktuella forskningsdata om ungdomars digitala kulturer och teknologins utveckling.
    • Stödja användningen av öppna data i utvecklandet av ungdomsarbetet.

    Förväntat resultat:

    Utveckling av digitalt ungdomsarbete är förutsägande, baseras på forskningsdata och svarar på förändringar i verksamhetsmiljön. Vid utvecklingen av ungdomsarbetets olika sektorer används mångsidiga informationsmaterial som analyseras med hjälp av artificiell intelligens.

  • De viktigaste åtgärderna:

    • Främja utvecklandet av innovativa verksamhetsformer och tjänster i det digitala ungdomsarbetet.
    • Stärka ungdomsarbetarnas kompetens i mediefostran.
    • Öka ungdomsarbetarnas kompetens i förebyggande av digital marginalisering hos ungdomar.
    • Stödja gemensam utveckling inom sektorn, bland annat angående webbrådgivning och -handledning riktad till unga.
    • Utveckla samarbete med läroanstalter.

    Förväntat resultat:

    Digitaliseringens möjligheter och risker förstås mångsidigt inom ungdomsarbetet. Ungdomsarbetare är mediekunniga och mediekritiska. De möjligheter som digitaliseringen erbjuder används mångsidigt inom fritidsverksamhet för ungdomar. Inom ungdomsarbetet förebyggs fördjupandet av den digitala klyftan.

  • De viktigaste åtgärderna:

    • Producera information och material om företeelsen i nätverkssamarbeten.
    • Utforma en lägesbild över företeelsens omfattning och former även med hjälp av befintlig information.
    • Göra begreppsapparaten tydligare.
    • Utveckla verksamhetsformer och -modeller för att bekämpa företeelsen.
    • Upprätthålla och uppdatera information om gromning via sociala medier.

    Förväntat resultat:

    Samarbetet och informationsutbytet mellan förvaltningsområden har ökat. Den gemensamma uppfattningen om åtgärder och verktyg för förebyggande av gromning av ungdomar via sociala medier har klarnat. Information om företeelsen finns tillgänglig på en samlad plats och används i arbetet.

Målen och uppgifterna är inte likadana till sin omfattning, utan de innehåller olika slags åtgärder och varar olika länge. Resurserna har delats upp enligt uppgifterna så att 4/5 anvisas till Verke och 1/5 till Koordinaattori. I personalresurser innebär detta 7 årsverken för Verke och 2 för Koordinaattori.

Den huvudsakliga målgruppen för kompetenscentrets verksamhet gällande delarna 1–3 består av följande grupper som arbetar inom kommuner, församlingar och organisationer

  • yrkesfolk som verkställer och utvecklar ungdomsarbete
  • chefer inom ungdomssektorn
  • annat yrkesfolk som verkställer och utvecklar arbete riktat till ungdomar
  • utbildare och lektorer inom ungdomsarbetet

Andra målgrupper är till exempel tjänstemän och beslutsfattare. För mål 4 består den huvudsakliga målgruppen av statsförvaltningen samt för vissa åtgärder av ungdomssektorn.

Kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete främjar verkställandet av ungdomslagens 2 § enligt följande:

  • främjar förverkligandet av likställdhet och jämlikhet ur digitaliseringens perspektiv
  • för i sin verksamhet fram hur digital media och teknologi kan användas för att stödja ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskapskänsla
  • framhäver betydelsen av digital kompetens för ungas samhälleliga funktionsförmåga
  • utvecklar tillsammans med ungdomssektorns aktörer sådana fritidsaktiviteter och informella metoder för påverkan, där man använder de möjligheter som digitaliseringen erbjuder
  • främjar ungas självständiga verksamhet och ansvarsroller inom det digitala ungdomsarbetet
  • främjar ungas uppväxt- och levnadsvillkor genom att stödja utvecklandet av tjänster som svarar på ungas föränderliga behov och som använder sig av teknologi